december 14th, 2009

sliten bil

OM MARKNADEN OCH STATEN I DAGENS BILVÄRLD

För ungefär ett och ett halvt år sedan köpte jag mig en ny bil. Inte så ny kanske, årsmodell 1997 och hade gått nära 35.000 mil. En Ford Mondeo kombi diesel som motsvarande mina behov eller åtminstone gav en korrekt återspegling av min ekonomiska situation. Jag köpte den av en gosse i Vitådalen. Han hade använt den till att bogsera ut höbalar till sina hästar.

Ett okänt problem fanns dock. Den startade sällan. Hur man än försökte så gick den inte att få igång. Nytt batteri eller bogsering. Inget fungerade. Så jag betalade 4.500 kronor för den och tog hem den på en släpvagn.

Den hade ett el-fel som kostade mig 1.500 kr. Sedan gick Ford i Öjebyn i konkurs. Första besiktningen gick bra. Andra visade på ett stort hål i ljuddämparen. En ny skulle gå på tolvhundra på Biltema. En alldeles för stor utgift för min ekonomi.

Så när Kalle B från Lakafors skulle åka till Estland med släp och hans bil inte fick dra den vikt han behövde så tyckte jag det var en bra idé att han lånade min bil. Då kunde de repa ljuddämparen, byta kamrem och göra en allmän välbehövlig service.

Det är nämligen så att i Estland kan de reparera och laga bilar för en bråkdel vad det kostar här. Det spelar i stort sett ingen roll vad vfel det är. Det är billigare att fara dit – resan inkluderad.

Närmaste vägen till södra Estland är att åka med färja till Riga från Stockholm. Så Kalle och en polare till honom stack iväg med min bil och släp. Vid Gävle började laddningslampan blinka. Från Uppsala lyste lampan rött hela tiden. De kom ombord på färjan men då hade batteriet dött. Generatorn laddade inte. I Riga så hade batteriet återhämtat sig så bilen startade men lampan började lysa rött. De hade tur och kom fram till en verkstad. I finanskrisens Riga fanns inga bilar på verkstaden. Folk hade inte längreråd att reparera sina bilar på verkstad.  Så verkstadsägaren och mekanikern blev glada. För i det här området var arbetslösheten 30%. Där hans fru jobbade hade en av tio jobb.

För att generatorn skall skicka ström till batteriet så krävs det en förbindelse av två mycket små kolstavar. Dessa slits och är en förbrukningsartikel. De några millimeterstora kolstavarna sitter i en kolhållare som är fastskruvad på generatorn med fyra skruvar. De pressas på plats av en fjäder som strömmen går i. När kolet är sönderslipat så slutar generatorn fungera.

kolhållare och en vanlig tändsticksask

När det är ekonomisk kris så hållerr man inte varor i lager. Lagret säljs ut och intäkterna går till viktigare saker. Verkstadskillarna åkte runt i Riga i drygt fyra timmar innan de fann en ny exakt likadan kolhållare. En timmes monteringsjobb och det hela gick på 40 lats. Det var inte lätt att hitta en ny kolhållare tydligen.

När Kalle gjort sina ärenden och låtit repa min bil så var han på väg hemåt igen. Och så började lampan lysa i Sverige. Vid Gävle Bro var det stopp. Men Biltema fanns sex km bakåt. Så de fick hjälpa att ladda batteriet av en Tornedaling. Och lyckades ta sig till Biltema. Biltema hade ingen kolhållare till denna Bosch-generator. Men Kalle köpte borrmaskin och torx-skruvmejslar. Plockade bort luftrenare med mera och tog loss kolhållaren. Fjädern hade bränts av i den nya kolhållaren. Flyttade kolen till den gamla. Situationen var desperat. Borrade hål i hållaren och drog en liten kabel mellan kol och generator. Använde fjädern från en kulspetspenna. Efter fyra försök så blev polaren desperat. Det småregnade och var mörkt. Han ville skaffa en hyrbil. Kalle gjorde ett sista femte försök och det fungerade. Och bilen fungerar fortfarande. Men det är reparerat av en amatör så en ny kolhållare vore ju bra att ha.

Kalle har inte så mycket mer bilkunskap än vad jag har. Men är situationen knepig så måste man lösa problemet. Här hemma var vi runt till Biltema, Mekonomen, Meca och Laitis. Alla firmor som borde ha denna otroligt vanliga reservdel. Men icke. Så då åkte vi till Nordiska Bil, återförsäljare för Ford och Volvo. Det fanns ingen kolhållare i deras data. Men, man kunde ta och sätta dit en renoverad generator för 4.500 kr. Och jobbet skulle ta mer än två timmar. Så jag gissar det skulle kosta över 7.000 kr.

Jämför med bilens värde/inköpspris. Så du skrev jag mail till Fords huvudlager i Sverige. Och fick till svar.

Den här typen av generator har ingen lös kolbrygga. Därav att ingen eftermarknadskedja säljer den löst.
> Du kan höra med en Bosch verkstad om den kan renoveras för en vettig peng annars är byte enda alternativet.

Jag skrev igen och berättade hela historien. Att den satt med fyra skruvar. En timmers jobb ta bort den och dubbel tid att plocka ner hela generatorn. Kolhållaren måste finns i miljontals exemplar och kostat några kronor i tillverkningskostnad.

Och fick till svar:

Ford tillhandahåller tyvärr inte reservdelar till denna typ av generator.

Så det är så här marknadsekonomin är disfunktionell. Och då kan vandra över till det korkade beslutet som regeringen gjorde när man fattade beslut om att vi inte längre behöver sätta klisterlappar på nummerplåten på bilen som visar att vi betalt fordonsskatt. Det sparar visserligen 40 miljoner årligen, men, men. De som hade invändningar mot detta var polisen som skulle få mer jobb att kontrollera och registrera de som inte betalt skatten.

Jag har de senaste åren fört fram till åtskilliga instanser att man kan spara mera om man går ytterligare ett steg än bara ta bort klisterlapparna. Nu får ju polisen mer jobb. Polisen uppgift kan inte vara att hålla på att registrera och kontrollera om folk betalt sin fordonsskatt. Men så här är det för vår regering är lika knäpp som oppostionen.

Fordonsskatten bör istället läggas på bränslepriset. Och även den obligatoriska trafikförsäkringen samt registerhållaravgiften. När Vägverket fanns på sitt sätt för några år sedan så räknade man med att minst 150.000 bilar kördes omkring oskattade. Förorening, slitage och olycksfallsrisk betalas enligt min modell på ett rättvist sätt om en 5-10 bränslebolag får i uppgift att ta ut samma totalsumma som nu men över bränslepriset. Polisen kan då ägna sig åt mer väsentliga uppgifter. Några register försvinner. Massor med pengar sparas för oss alla. Jag tycker det är en piratfråga alternativt en fråga för ett de förnuftiga.

december 4th, 2009

Man behöver kanske ingen TV? Naturen är fullt nog.

Public service, med eller utan en onödig registerverksamhet

Public service är radio och tv i allmänhetens tjänst. Uppdraget för SVT, SR och UR är att ge svenska folket allt från nyheter och dokumentärer till underhållning och utbildning – på ett sakligt och objektivt sätt.

­Alla hushåll som har tv-mottagare ska enligt lag betala tv-avgift. Under hela året besöker kontrollanter privatpersoner och företag som inte betalar tv-avgift. Vid skärpt avgiftskontroll används ett pejlingsinstrument. Radiotjänst använder sig av Sparregistret som uppdateras via folkbokföringen vilket endast möjliggör registrering av gifta par och registrerat partnerskap.

Det här är ett orättvist system eftersom det tvingar människor som har en tv-mottagare i någon form och som har små inkomster, studenter, arbetslösa, ungdom, pensionärer med flera) att betala lika mycket som de som har stora inkomster. Public Service skall stå i allmänhetens tjänst, dvs vara tillgängligt för alla på lika villkor. Det gör det. Dessutom innebär nuvarande system en kontroll och registrering av nästan hela befolkningen. Det är dyrt eftersom systemet är onödigt.

Nuvarande system måste därför avskaffas och pengarna tas direkt från statsbudgeten. För att undvika klåfingriga politikers ekonomiska styrning av public-service-företagen så kan konstruktionen bestå av en procentuell avgift av den ekonomi som finns till förfogande. Eftersom Public service är en grundbult i det demokratiska systemet så kan procentsatsens fastställande ges grundlagskaraktär, dvs två ordinarie val krävs för att fatta beslut om ändring av procentnivån.

Sakfakta: Under 2009 är tv-avgiften 2 076 kronor per år

År 1978 slopades den särskilda ljudradioavgiften och 1990 togs färgtillägget bort.

År 2008 kostade Radiotjänsts verksamhet 162,7 miljoner kronor. TV-avgiften sätts in på Rundradiokontot hos Riksgälden varifrån pengarna fördelas till SVT, SR och UR. Det är riksdagen som beslutar om fördelningen till de olika programbolagen.

År 2008 fördelades 6,4 miljarder kronor. Fördelning nedan i procent och miljoner kronor.

  • SVT,  53,2 procent (3 405,6 )
    SR , 34,9 procent (2 230,8)
    UR , 4,5 procent (287,5)
    SR förvaltning, 4,7 procent (303,0)
    Radiotjänst, 2,5 procent (162,7)
    Granskningsnämnden, 0,1 procent (7,2)

  • Förvaltningsstiftelsen, 0,01 procent (1)

En piratsyndikalistisk analys och problemlösning av vårt nuvarande bytessystem av varor och tjänster

december 2nd, 2009

Ett och två-öringar är också pengar

Användningen av pengar är en metod för att förenkla försäljning och köp av tjänster och varor. Pengar är en slags transaktionsbärare av ett visst värde. Användningen av penningar genomsyrar nästan allt vi gör. Penningrörelserna är det globala blodomloppet inom den ekonomiska sfären.

I huvudsak använder vi oss av kontanter och elektroniska tillgodohavanden (digitala pengar) vid dessa livsviktiga och dagliga transaktioner. Använder jag mig av kontanter så sker transaktionen omedelbart och under båda kontrahenternas kontroll. Med kontanter avses då inte bara sedlar och mynt utan även kommande kort som kan vara utformade på olika sätt. Ett kort kan t ex innehålla
300 kronor och man kan t ex överföra till ett annat kort 253,48 kr i en omedelbar transaktion och då också se hur mycket som finns kvar på kort. Kortet är en slags privat börs.

Det viktiga ur en mängd olika aspekter är att veta vem som kontrollerar och äger överföringssystemet av våra elektroniska tillgångar. Och att vi själva får maximalt inflytande och insyn i detta. Dispositionsrätten av våra elektroniska tillgångar har vi nämligen lämnat över till privata ägare (i huvudsak kallas de banker) som har som målsättning att använda pengarna till spekulationer med syfte att skapa vinst och maximera denna. Finanskrisen har visat hur oacceptabelt vanvettigt våra pengarna har använts. Bankerna avgör dessutom om vi ska ha rätt till konton och hur mycket det ska kosta att använda deras tjänster. Svenska Staten och andra stater har varit tvungna att ställa upp med garantier för insatta pengar på grund av de uppenbara risker för bankers konkurs och total finansiell kris i hela systemet. Som skattebetalare garanterar Staten oss att vi skall betala in pengar till oss själva om vi haft några tillgångar hos en enskild bank när denna gått överstyr.

BankGiroCentralen AB är den centrala aktören i Sverige vid förmedling av betalningar och betalningsinformation mellan banker och bankkunder. Bankgirot är det enda girosystemet i Sverige som hanterar alla typer av betalningar oavsett bank. Varje dag förmedlar BGC bankgirotransaktioner till ett värde av 25-50 miljarder SEK. BGC ägs av SEB, Swedbank, Handelsbanken, Nordea, Danske Bank, SkandiaBanken, Ålandsbanken Sverige AB och Länsförsäkringar Bank.

Att åtta banker äger det enda betalningssystemet är naturligtvis helt oaccetabelt. Att Swedbank och Länsförsäkringar Bank på olika sätt är kundägda är som historien visar ingen som helst garanti för hur pengarna används. Även här har styrelse och ledning visat att de fritt kan disponera de insatta medlen till vild spekulation och egna höga bonusar.

Den enda möjliga lösningen för närvarande som jag ser det är att Svenska Staten tar över Bankgirocentralen AB och bankgirot. Konstruktionen måste bli så att individen har full rätt att använda sig av sina tillgängliga medel. Grunden må vara att pengarna finns direkt tillgängliga för individen på ett konto, som inte belastas av någon form av avgift/kostnad. Därefter kan man välja hur man vill fördela sina pengar. Överföra dessa till ett bankkonto eller använda dem för betalning. Den elektroniska förvaringen måste vara så likvärdigt konstruerad motsvarande som om man har de kontanta pengarna i en byrålåda eller i madrassen.

Tillkommande fakta:

SWIFT, Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication, är en medlemsägd kooperativ organisation genom vilken den finansiella världen bedriver sin verksamhet. Över 8.300 bankorganisationerna värdepappersinstitut och företagskunder i fler än 208 länder utbyter miljontals standardiserade finansiella meddelanden varje dag.

EU:s justitieministrar har sagt ja till ett nytt avtal som ger USA rätt att ta del av uppgifter om EU-medborgares bankkonton. Nu har bankorganisationen SWIFT flyttat sin backup-dator från USA till Europa. Ett nytt avtal har tillkommit för att amerikanska myndigheter i fortsättningen ska få information om misstänkta terroristers finansiella aktiviteter.
Bankgirot är en tjänst från Bankgirocentralen som säljs till i första hand företagskunder genom de banker som är anslutna till systemet.
Tjänsten är öppen för alla och knyts samman med unika bankgironummer, som i sin tur är kopplade till bankkonton. Tanken är att betalaren inte behöver känna till betalningsmottagarens banker eller bankkontonummer. En mottagare kan välja att peka flera bankgironummer till ett och samma bankkonto, till exempel av bokföringsskäl.
Bankgirots olika tjänster säljs av de banker som är anslutna. Kraven för att ansöka om ett bankgironummer bestäms av banken.
Plusgirot är en tjänst från Nordea för att överföra pengar.

http://www.swift.com/about_swift/company_information/index.page?

Så nu har jag fått Kammarrättens dom

november 22nd, 2009

Och så här skrev lokaltidningnen.

http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=5015648

KONTROLLBYRÅKRATERNAS SAMHÄLLE PÅ GÅRDSNIVÅ

november 19th, 2009

Åker mot älv brukad kontinuerligt sedan Laga Skifte 1905 traktor som såbäddsbereder och kör över djupa plogfåror

KONTROLLBYRÅKRATERNAS SAMHÄLLE

Så här fungerar EU-stöd på gårdsnivå.

EU och Statens byråkrater har manipulerat marknadsekonomin så att vi numera måste skriva avtal med dom för att få tillgång till pengar för utfört arbete på vår egen mark och med våra egna djur. De kontrollerar detta med satellitövervakning och kommer ut med helikopter för att se så att fröna kommit i marken enligt den tid de bestämt utan hänsyn till väderlek. De använder GPS och skickar ut nytt folk varje år som när de mäter upp ytorna på fälten får fram nya arealuppgifter varje gång vilket vi då får böter för.

Man skriver ett kontrakt med Staten om hur man skall odla viss mark, egen eller annans, och sköta djur enligt vissa noggrant uppställda regler. Kontraktet är på fem år och man godtar också att Staten kan ändra kontraktets innehåll. Själv måste man följa det. Innehållet i kontraktet kan avse att man håller vissa arealer åkermark öppna, att man skördar vissa marker, att man inte skördar andra marker, att man odlar ekologiskt, att man har ekologiska djur, att man inte sprutar gift för nära rinnande vatten, osv. Allt är utförligt beskrivit vad som innebär för varje slag av åtagandet. Följs inte åtagandet fullt ut så blir det böter. När det avtalade arbetet är utfört så kontrolleras allt noggrant. Har man ekologisk produktion så måste detta dessutom kontrolleras av en certifierad kontrollorganisation typ KRAV eller SMAK.

42% av EUs budget, 43 miljarder €, går till jordbruket (ingående viss del miljöskydd och landsbygdsutveckling). Drygt tio miljarder SEK betalades ut i stöd till jordbruksenheter i Sverige (ej endast normala jordbruk). Ca 6 miljarder kommer från EU. Kostnaden för byråkraternas arbete, dvs statens kontroll av de normala lantbruken påstås vara ungefär 0,5 miljarder. Minst lika mycket kan nog sägas belasta jordbruksföretagen i administration och genom att man odlar fel grödor på fel platser då man istället odlar på det sätt där mest stöd utbetalas.

Jag skall nu ge ett första exempel på hur systemet fungerar här. I år kom det kontrollanter från länsstyrelsen. Man kom med GPS, gick över markerna och såg att djuren existerade. För tre år sedan gjorde man samma kontroll. Mätte upp arealen på samma mark man nu mätte upp. Förra gången använde man sig av satellit. Tidigare en annan noggrann metod med dator. De får ofta olika siffror, vilket gör att man drabbas av böter om man går efter deras arealuppgifter. Deras uppgifter är dock lag.

Kunnigheten hos de som kommer ut är inte så stor om jordbruk och bruk av jord och djur. Sommaren 2008 var en av de blötaste sedan 1958. En tredjedel av ett fält, ca 0,5 ha, ligger nära Alterälven. Vart fjärde år brukar jag så nytt gräsfrö på marken för att få en hög skörd av bra kvalité. Mycket av det gräs jag sått tidigare dog ut av vattenmängden 2008 och ersattes av vattenälskande vilt starrgräs. Detta kunde man dock först se sommaren 2009. Kontrollanterna fastställde att området såg ut att vara bevuxet av vassliknande växter. Starrgräs, ett halvgräs, är inte vass utan ett mycket gott foder för betande djur. Men nu fastställde skrivbordskontrollanterna att marken inte uppfyllde villkoren att klassas som åker. Vilket skulle ge mig stora böter om så skulle vara fallet. Det hjälpte inte att jag skriftligen förklarade att marken kontinuerligt brukats med sådd och skörd alltsedan Laga Skifte 1905. Eftersom det är vass så kan man inte köra med traktor där tycktes man mena. Fotografierna är från den 18/11 där jag påvisar att det går utmärkt bra att göra en såbädd även vid denna tidpunkt på året, som är en mycket dålig tidpunkt då marken är fylld med vatten. Försommaren är bättre. Så nu har jag skickat in en massa foton till dessa kontrollanter och ödmjukt bett dem skärpa sig och inte agera med absurda idéer.

Förutom att de sitter och kontrollerar att alla papper är ifyllda rätt, (har man fyllt fel i fel kolumn eller glömt att ändra) så får man böter. Någon bonde kanske upptäcker att det inte går att odla korn på marken som han planerat på grund av dålig väderlek och sår gräsfrö istället. Sina besök är alltid oanmälda. I år var de ute två gånger från Länsstyrelsen. Och ett besök från Jordbruksverket. Och från SMAK (som man får direktbetala till).

Eftersom jag odlar ekologiskt så måste jag använda mig av ekologisk utsäde. Något sådant fanns inte i Sverige när jag skulle så i år. Jag åkte därför till Finland och köpte ekologisk timotej och ekologisk rödklöver. Jag frågade om kontrollanterna ville se på fakturan. Det behövdes inte. Jag hade dock en säck timotej kvar, vilken de tittade på och antecknade dess kod. När jag sedan fick resultatet så godkändes ingenting eftersom jag inte hade använt ekologiskt utsäde och undantag kunde endast beviljas av Jordbruksverket. De böter jag skulle få uppskattade jag till min dubbla netto-årsinkomst. Under en vecka rådde panik, katastrof och ångest i hela min kropp. Vad hade gått fel? Jag gick till slut ut och tittade på den säck jag hade kvar. Jag vet att ekologisk och organic heter orgaaninen på finska. Någon sådan text fanns inte på säcken. Luomu trodde jag var sortnamnet så jag skrev in det för att efterforska. Luomu betyder också organic, visade det sig. Så jag ringde Jordbruksverket och de sade att länsstyrelsen hade inget att komma med. Hade jag faktura och det var certifierat utsäde så var det helt ok att köpa i Finland. Risken för hjärnblödning eller hjärtinfarkt är betydande när kontrollanterna inte vet vad de håller på med. Ändå är deras resultat avstämt och kontrollerat av en särskild handläggare på länsstyrelsen. Dubbla kontroller med signaturer. Därefter kommer SMAK och kontrollerar allt en gång till. Vansinnet i systemet är att jag måste kontrollera kontrollanterna så de har gjort en riktig kontroll.

Får några år sedan kom kontrollanterna ut med helikopter klockan och landade på en mängd olika fält med i dalgången med start 22.00 den 14:e juni (tror jag det var). EU hade bestämt att detta var sista datum för sådd av korn. Många av de bönder som hade anmält att de skulle så korn hade inte kunnat gjort detta på grund av ihållande regn. De väntade dock till sista stund för att kunna göra som de hade planerat. Nästa dag fattade EU-kommissionen beslut om att förlänga tiden. Vilket byråkraterna visste om. Men det var säkert trevligt att åka helikopter och få höga traktamenten. Att det inte blir någon skörd vid senare så-datum var dock ointressant. Jag odlar inte korn så jag drabbades inte av helikopteroväsendet.

För ett antal år sedan så var två byråkrater ute för att se öronnumren på mina djur. Alla djur måste inom sju dagar från födsel ha öronbrickor. I annat fall avlivas dom av inkallad polis och jägare. Byråkraterna var så rädda för djuren, speciellt tjurarna, att de satt med kikare i en dunge och jag fick gå bland mina djur och säga vilket personnummer varje djur hade och så försökte de verifiera det hela genom kikaren, vilket jag tvivlade gick så bra. De tog en halv dag av mitt liv.

Man har det här systemet för att konsumenterna i EU ska slippa se vad varje produkt verkligen kostar. Man skriver: ”Pengarna används också för att se till att EU:s 19 miljoner lantbrukare får skäliga inkomster, samtidigt som konsumentpriserna hålls på en rimlig nivå.”. Konsumenterna får betala för maten över skattsedeln istället. Producenterna får betala byråkratin. Byråkratin är den enda som frodas och tjänar på systemet. Så stor andel av den totala inkomsten kommer genom EU-systemet att få jordbruk i hela EU kan klara sig utan dessa stöd. Stöden är inga bidrag utan är en betalning för utfört och kontrollerat arbete, där marknadsekonomin helt är satt spel. Ett exempel igen: Genom att ge ett så kallat handjursbidrag till varje bonde som föder upp en kastrerad tjur och slaktar den efter två års ålder så hålls marknadpriset på kött nere. Skulle inte detta och andra stöd finns så fick konsumenten/marknaden betala vad det kostar i verkligheten att föda upp detta djur om man nu vill köpa kött.

Nu har de så mycket kontrolljobb att utföra att alla inte får betalt enligt skrivet kontrakt. Ca 80% tycks de hinna med att betala ut till i hela landet. Jag ringde och frågade och fick till svar att de hade över tre miljoner ”papper” att gå igenom. Kanske före nyår skulle jag få mina pengar men troligtvis någon gång nästa år. Så just nu är mina pengar slut. Och jag kan inte betala mina räkningar om jag inte går till banken.

Massutskick har nyligen gått ut där alla bönder uppmanas söka mera stöd. För det finns pengar och få söker för mer än det som berör deras produktion. Vi uppmanas söka de löjliga EU-ersättningar som också finns för t ex öppna diken och stenmurar som vi kan få 60 öre metern för. Något de senare skall kontrollera och utkvittera lön för. Jag har en åtta meter lång stenmur. den kan jag får 4 och 80 för efter kontroll och besiktning så ingen sten ramlat ner ur muren.

Det här inlägget ger bara en blick av hur kontroll och övervakning går till. Jag skall berätta mer framöver.

En subjektivt beskriven historia av mig själv skriven av mig själv

november 9th, 2009

Det första jag minns var när jag var tre år och hoppade över en spetsig sprängsten utanför det radhus jag växte upp i – i utkanten av Nyköping.
Njaa, jag hoppar över ett antal viktiga år och händelser och vandrar framåt i tiden.

Efter en befriande tid på universitet i Umeå och möten med intensiva människor och skeenden så klarnade tankarna en del. På den sociologiska institutionen hade någon av de marxist-leninistiskt inspirerande lärarna hängt upp en bok om Anarkismen som ett varnade exempel på felaktigt vänstertänk. Bläddrade förstrött. Så läste jag: Anarchos = ”utan härskare”. Det lät riktigt, riktigt rätt. Det här var i slutet på 60-talet. I Frankrike stod revolutionen nära för dörren. Ministerierna brände dokument. Studenter och arbetare stormade fram på gator för att erövra och ta kontroll över det egna livet. Zengakuren kunde mobilisera över hundratusen demonstranter på ett par timmar. Situationistiska Internationalens analytiska skrifter spreds över världen. Mänskligheten skulle inte bli lycklig förrän den siste kapitalisten hängde i den siste statsbyråkratens tarmar. Pamparna i Peking liksom alla maktens lakejer var nervösa över hela klotet.
Musiken dunkade nya toner och rytmer i en explosiv utveckling. Startade Umeå Fria Press. Och höll igång med åtskilliga andra undergrävande aktiviteter riktade mot staten men syftande till ett nytt framtida bättre samhälle. Intensiva kontakter, på det teoretiska planet, en massa människor, tillsammans arbetande på att störta den rådande samhället i fördärvet.

Det här var en tämligen intensiv period av tankar, möten, analyser och känslor. Slutsats kom efter slutsats. Kollektivboende. Ut på landet. Ute på landet hänger ihop med djur och grönsaker. Passade bra med tanken om att de kamrater som tog över de industriella komplexen behövde mat. Övertagande av produktionsmedlen. Arbetare och tjänstemän behöver mat från matproducerande bönder.

Nåväl, in för att samla kunskap. Ett år på lantbruksskola. Den kunskap som gavs blev i princip information om alla de metoder man inte skall använda sig av. Fast tanken var ju tvärtom från skolans sida. Gift, besprutning och konstgödsel sade sunda förnuftet var tokerier. Självförtroendet blev dock ganska bra. Byggde upp en massa personliga och nära kontakter med den ekologiska rörelsens pionjärer.

Så 1973 började min aktiva väg som ekologisk bonde ta sin start. Arrenderade ett jordbruk Ekonomin bestod huvudsakligen av studieskulder så jag tog alla industrijobb jag kunde få för att få pengar till att köpa kalvar och mat till dessa kalvar. Utbildade mig till svetsare och skötte djur och mark under övrig tid.

Flyttade norrut. 1975 köpte vi ett jordbruk där jag fortfarande bor. Ett jordbruk är ett företag vilket som helst så jag gick in rollen som företagare med mig själv som anställd på något sätt. Knepigheten var att man måste lära sig och kunna nästan alla praktiska verksamheter som finns i övriga samhället. Liksom de administrativa. Det var en tuff period eftersom den ekologiska medvetenheten hos bondekåren vid den här tiden var obefintlig och kraftigt antagonistiskt mot de nya ekologiska idéerna. Samtidigt förvärrades miljön kraftig. Vildfåglar dog i massor. Giftet hormoslyr sprutades i träden, i skogen för att utrota björken på de områden där barrträden växte. Ena giftskandalen efter den andra uppdagades. Jordklotet och dess innevånare var på väg att långsamt dö av gift.

Så jag var tvungen att engagera mig i miljörörelsen. Kastade mig in i Luleå Miljögrupp och Jordens Vänner och byggde kontakter med grupper och personer verksamma i Alternativ Stad och liknande sub-grupper som ogillade asfaltens utbredning och kvävning av livet. Efter att ha stångat pannan blodig några år så förstod även jag att det här arbetssättet inte fungerade så bra. Det räckte inte till. Etablissemangets medlemmar hade inte ens en tanke på att lyssna på utomparlamentariska miljögrupper. Nonchalansen och föraktet för oss var total.

Så därför – under nästan hela 80-talet var jag intensivt engagerad i Miljöpartiet. Var med och byggde upp och såg till att partiet kom in i riksdagen. Så i miljöpartiet har jag funnits på de flesta nivåer i dess organisation och i dess parlamentariska funktion. Från kommunfullmäktige till riksdag. På ett sätt har jag haft förmånen att befinna mig på platser i organisation och i parlamentariska församlingar lite vid sidan om.

Snabbt så korrumperades allt fler av makten och härligheten. Snabbt strömmade en massa karriärister in. Och efter 30 års verksamhet så skiljer sig inte miljöpartisterna och Miljöpartiet så värst mycket från de övriga partierna. Liksom Kd-partiet har man provat med att plocka in kändisar för att vinna röster istället för att utveckla det demokratiska inflytande på gräsrotsnivå. Och för att få inflytande lierar man sig nu med två andra partier med grundläggande statsbärande ideologi. Jag skall inte kritisera mp mera. Miljöpartisterna, inklusive mig själv, gjorde en mängd fatala misstag. Vi gick rejält på pumpen tycker jag.

Så under 90-talet och framåt engagerade jag mig istället för att bygga på sammanhållning och utveckling i byn där jag bor. Med gemsamma krafter grävde vi med traktorer och handkraft optokabel till alla i byn som ville ha det. Vi byggde en bygdegård som vi hyr ut till kommunen i form av dagis på dagarna. Vi såg till att skolan blev kvar. Ishockyrink, badplats, sommarcafé med mera har jag tillsammans med andra aktivister i byn sett till att vi har och har kvar. Jag är sedan några år också ålderman för Nybyns Bys Byamän – en ålderdomlig juridisk ekonomisk institution – en slags kvarleva från tiden innan Sverige blev Sverige.

En ny politisk generation är på gång. Piratpartisterna och Piratpartiet. Om ett fåtal år så är jag folkpensionär. Så jag håller på att fasas ut politiskt, aktivistiskt och karriärmässigt. Mitt stöd och deltagande till och i Piratpartiet är att jag förhoppningsvis kan ge erfarenhet, minnen och kunskap så att man inte gör om misstag. Det är så onödigt.

Här är ett utklipp av min analys av dagens situation: http://blogg.felicia.se/?p=1

”Vår parlamentariska demokrati är inte ett folkstyre. Det är länge sedan makten övergick från folket i form av deras valda företrädare till ett teknokratisk expertvälde. Vi har blivit berövade de flesta möjligheter till insyn och att kunna ta ett demokratiskt gemensamt ansvar för beslut som berör oss. Teknokraternas och experternas dominans över samhällets styrning och utveckling har blivit förödande för att kunna utveckla ett samhälle i balans och harmoni där vanliga människors liv måste vara mer viktigt än kostnadseffektiv jakt på allt från socialförsäkringar till kaffepauser.”

djur_vu2

Insändare skickat till PT, NK, NSD, NV

november 6th, 2009

091106 snön faller på ved o traktorAnders Sundström, tillhörande den socialdemokratiska makteliten och vd för Folksam, ökade sin inkomst med nära 4% till drygt 5 miljoner kronor. Livbolagens avkastning sjönk samtidigt med katastrofala 7,2% förra året. Han tillhör den lilla grupp av ryggdunkande vd-ar och byråkrater som hittat metoder att tillskansa sig själva enorma bonusar och löner. Tror man att man är värd och gör rätt för de här lönerna så visar det bara på en total inkompetens avseende den egna omdömesförmågan. De här figurerna hade säkert gjort ett lika ”kvalificerat” arbete med en månadslön på 40.000. Och vill de inte jobba för denna lön så finns det gott om människor som kan göra ett bättre jobb för lägre lön.

Det finns en hel del bra i oppositionens samlade idéprogram. Tyvärr har de tre röd-gröna partierna sedan länge invaderats av människor som ser politiken som en språngbräda för den egna karriären. Alliansen har också en del bra idéer. Men även dom är invaderade av karriärister och lobbyister. Att låta staten låna pengar för att sänka skatten rejält för de med högst inkomster tyder på lika dåligt omdöme som Sundström och hans kompisar har.

Vårt demokratiska skelett måste fyllas upp med ett innehåll som baseras på samarbetsformer av jämlikhet, solidaritet och integritet.

De här sju partierna saknar detta. De är körda. De är slut. De hör till historiens soptipp.

Det enda fräscha som finns inför nästa års val är Piratpartiet. Dom får mitt stöd, kunskap och erfarenhet.

Anders Nordin Altersbruk

Höst

oktober 29th, 2009

It is still autumn.

Listen and watch music.

http://www.myspace.com/ylvanora

The song is called ”Autumn”.
My daughter Ylva sings her song.
Three other songs are also possible to listen.

Autumn.
Firewood, a load, two, three, four loads.
Autumn sun.
Frozen bog – Stormyran.
Freezing creek.

Det är fortfarande höst.

Lyssna och se på musik.

http://www.myspace.com/ylvanora

Låten heter ”Höst”.
Min dotter Ylva sjunger sin sång.
Tre andra låtar finns också att lyssna på.

Höst.
Ved, ett lass, två , tre, fyra lass.
Höstsol.
Frusen myr – Stormyran.
Frysande bäck.

Motioner till kommunfullmäktige

oktober 27th, 2009

Jag har nu skrivit ett motionsförslag som kan användas för Piratpartiet i alla kommuner och landsting. Du kan läsa det på
http://forum.piratpartiet.se/Topic179378-464-1.aspx?

Min åsikt avsende epokens slut

oktober 19th, 2009




Det här är min första text i min första blogg.

Vårt samhälle håller på att utvecklats åt fel håll. Igen. Jag har därför engagerat mig i Piratpartiet och ställer mina kunskaper och min erfarenhet till dess förfogande. Jag ser inget annat alternativ till de möjliga val som finns att göra vid nästa riksdagsval. Vad jag skriver i denna blogg kommer därför mycket att handla om frågor som berör oss alla på ett eller annat sätt.

Vår parlamentariska demokrati är inte ett folkstyre. Det är länge sedan makten övergick från folket i form av deras valda företrädare till ett teknokratisk expertvälde. Vi har blivit berövade de flesta möjligheter till insyn och att kunna ta ett demokratiskt gemensamt ansvar för beslut som berör oss. Teknokraternas och experternas dominans över samhällets styrning och utveckling har blivit förödande för att kunna utveckla ett samhälle i balans och harmoni där vanliga människors liv måste vara mer viktigt än kostnadseffektiv jakt på allt från socialförsäkringar till kaffepauser.

De ”fria” valen har blivit ett slags evenemang lika svåra att skilja från Idol som Schlagerfestivalen. I Europa har folket ”valt” antidemokratiska maffiaclowner med farligt stor makt. Berlusconi, Sarkozy och Putin för att nämna de viktigaste. I Sverige har dock den politiska eliten varit betydligt försiktigare och smidigare i att uttrycka sina makt- och idépolitiska målsättningar. Nu önskar dock moderaterna överta rollen från socialdemokratin som statsbärande parti.

Den teknokratiska statsapparaten kräver att alla frågor överlämnas till så kallade experter inom varje samhällssektor. Ekonomiska frågor skall lämnas över till ekonomisk expertis. Där motsättningarna inom expertisgruppen (finansministern kontra bankdirektörerna) huvudsakligen handlar om hur stor andel av våra gemensamma tillgångar som skall överföras till eliten i form av bonusar, löner och andra förmåner.

Avlyssning och säkerhet behandlas och avgörs på motsvarande sätt av motsvarande expertis.

Och så vidare. Område efter område.

De valda politikernas tänkande, tal och skrift utgörs numera av lobbyister för särintressen. Alternativt har de upptäckt att deras livsuppgift finns i den politiska och i den politiskt-administrativa karriären. Genom att lojalt buga sig för närmaste överhet så har karriären säkrast och belönats i form av allt högre löner och allt högre positioner i den teknokratiskt styrda staten.

Vårt demokratiska inflytande har raderats till att, om tillräckligt med människor kan mobiliseras, påpeka de värsta avarterna i den teknokratiska expertstatens utveckling.

Miljöpartiet, som jag tillsammans med många andra var med och byggde upp, var en sådan rörelse och kraftsamling som fungerade som en väckarklocka avseende miljöfrågorna. Andra partier har följt därefter med andra frågeställningar som etablissemanget funnit oviktiga att ta upp.

Att jag nu ställer mig till Piratpartiets förfogande beror på ett flertal orsaker. Staten har utvecklats till ett instrument för en fundamentalistisk kontroll av medborgarna. Den här kontrollen innebär utomordentliga styrmöjligheter och att man alltmer redan nu de facto styr människors beteenden och liv in i minsta detalj. Allt i enlighet med den kultur och de särintressen som det ekonomiskt-politiska etablissemanget har etablerat i den teknokratiska samhällsapparaten. En elit av teknokrater, politiker och handhavare av ekonomiskt kapital har funnit att de har gemensamma intressen.

Vi har en demokratisk form som benämns parlamentarisk demokrati. Det är dock bara ramar för hur styrningen av samhällets organisering skall ske. Utan ett innehåll så blir den demokratiska formen bara ett dött skelett. Innehållet i en demokratiskt stat måste därför bestå av samarbetsformer människor emellan som baseras på
jämlikhet
solidaritet
integritet.

Ett fritt Internet försvårar och blir förhoppningsvis slutet för diktatorer och alla former av ekonomiska legala och illegala maffiakonglomerat som förtrycker människor och mänskligheten över hela världen. Ett fritt Internet möjliggör för människor att söka oförvrängda nyheter och oförfalskad kunskap och hitta samarbeten med människor över hela jordklotet.

Jag är född 1949 och således 60 år gammal. Jag har en del tidsmässig livserfarenhet att dela med mig av. Jag har också varit ”politiskt” aktiv större delen av mitt liv.

Makt, inflytande och pengar korrumperar på ett eller annat sätt. Det är mycket lätt att glömma vad och vem man företräder och istället tro att man företräder sig själv i sin roll som beslutsfattare i den teknokratiska statens parlament. Har man erfarenhet från utomparlamentariskt arbete vet man hur svårt det är att få tillgång till några minuter av elitens tid. Ett inträde i parlamentets gemensamhet öppnar de flesta dörrar genom utsända inbjudningar till middagar där man tillsammans med lobbyister och andra inflytelserika personligheter kan diskutera gemensamma intressen och positioner i viktiga frågor. Obehagligt var att så snabbt många riksdagsledamöter identifierade sig med rollen som parlamentariker som yrke och glömde bort sitt ursprung och sina ursprungliga idéer.

Alterälven 091014 på förmiddagen.

Uppvuxen i småstad, flyttat ut på landet, medlem i miljö- och andra utomparlamentariska grupper, etablerad som ekologisk bonde, in i miljöpartiet och ut från miljöpartiet, tillbaka till leverne på landet och som bonde. Erfarenheter har jag fått både från misstag och framgångar. Jag har också blivit tämligen immun mot alla lockelser och förmåner. Min ålder gör att jag är på väg att fasas ut från all form av karriär. Jag har fått ett bra perspektiv på tillvaron. Tillsammans med andra tror jag mig kunna tolka och tackla framtida skeenden och problem på ett verkningsfullt sätt.