Varför?

Ibland undrar jag varför. Varför inte bara acceptera sakernas tillstånd. Varför inte godtaga alla dumheter som kontrollsamhället och byråkratin hittar på? Varför inte anpassa sig? Lugnt och snällt.

Det här är det mest tråkiga jag skrivit på länge. Det här är nämligen en överklagan som berör väldigt få och själva ärendet är tämligen obegripligt för de allra flesta. Eller så gäller det alla. Utan mat så blir livet ganska så kort.

När Statens Jordbruksverk lade ut tusentals kronor för att utreda och fatta beslut om att dra tillbaka en 0,02 hektars stödrätt vars värde ligger på mellan 25 till 30 kronor från någon stackars bonde i Norrbotten som jag inte känner tänkte jag att jag måste väl också bidra med något. Eftersom jag inte fattat någonting av det beslut, som berörde mig själv, som jag fått av nämnda Jordbruksverk så föll det sig naturligt att skriva en överklagan efter den frustration jag kastats runt i vid mitt besök på Hushållningen i Luleå.

Vad säger man? Låtom oss lida, låtom oss plågas. Tortyren gör en stark. Så blir resultatet för den som orkar läsa och inte minst begripa. Betänk då de timmar jag lagt ner på detta, vad det nu är. Lycka till!

Nu drar Jordbruksverket in ungefär 78 000 stödrätter hos drygt 20 000 lantbrukare (=25% av lantbrukarna). Stödrätten är en rätt som innebär att lantbrukaren har möjlighet att söka så kallat gårdsstöd. Gårdsstödet infördes 2005 och ska bidra till att produktionen i större utsträckning styrs av konsumenternas efterfrågan.

Till Länsrätten i Jönköpings län

c/o Statens Jordbruksverk

551 82 Jönköpings

Härmed överklagar jag beslut fattat 2009-12-28 ärendenummer 32366 med beslutsnummer 34510.

Mitt överklagande gäller allt – alternativt det mesta plus lite till.

Jag överklagar att det på intet sätt framgår vad det är jag skall eller kan överklaga.

I beslutet redovisas en mängd med siffror i kolumner som inte säger mig någonting.

Vad är det konkret jag skall kunna överklaga?

Jag överklagar härmed till att börja med i alla fall nu siffrorna och kolumnerna.

Ni skriver ”Under åren 2005-2009 minskas ditt stödrättsinnehav enligt nedanstående”.

I år har vi år 2010.

Hur kan ni minska något retroaktivt som redan är använt och förbrukat?

Om det vore ransonering på diesel och jag hade rätt att köpa in 1000 liter diesel 2005 vilket jag också då gjort till fullo så skulle ni alltså kunna skriva att ni minskar min rätt att köpa in 1000 liter diesel till exempelvis med 50% år 2005.

Värdet som ni drar in motsvarar 975,32 €. Per år.

Vad betyder det? Skall jag betala tillbaka något? Vad menar ni?

På er webbplats skriver ni: ”Vi kommer också att dra tillbaka stödrätter som du fick 2005, om betesmarken som låg till grund för stödrätterna inte då uppfyllde de nya betesmarksreglerna för gårdsstödet som beslutades 2009”.

Hur kan ni bevisa (när ingen kan bevisa) att betesmarken på ett skifte 2005 inte uppfyller de regler som finns år 2009. Betemarken kan mycket väl ha uppfyllt 2009 års krav år 2005 men inte i år då inventering av era säsongsanställda utfördes. En lantbrukare kan ju ha minskat sitt djurinnehav och minskat betestrycket på det år 2009 inventerade skiftet. Det finns inga regler som säger att lantbrukaren är livegen. Stödrätterna har ingen som helst koppling till ett specifikt skifte utan kan säljas på en fri marknad. Stödrätterna är skiftes-obundna.

Det framgår inte om jag har någon sådan mark. Ni har gjort ett flertal kontroller av min mark. 2005 godkändes den mark som låg till grunden för de stödrätter som jag erhållit. Antagligen så finns någon hektar stödrätt med som gäller ovanstående.

Jag överklagar detta och vill att ni lägger fram bevis för faktiskt förhållande år 2005 och vilken arealsnutt det gäller 2009 som inte godkänts för stödrätt.

Jag överklagar att ni inte redovisat vilket skifte eller bit av skifte tillbakadragandet gäller.

2010-01-13 var jag under två timmar på Hushållningssällskapet i Luleå för att få hjälp för att begripa vad ni menar. De har professionella mycket skickliga handläggare. De ringde både länsstyrelsen och Jordbruksverket. Ingen blev så mycket klokare men tack vare goda personliga kontakter mellan handläggare på Jordbruksverket och Hushållningssällskapet så skulle mitt ärende granskas speciellt. Man räknar med att mängder med överklaganden inkommer.

Vad som också framgick är att något ytterligare generellt utskick som förklarar innehållet i det beslut man meddelat inte kommer att skickas ut.

Jag överklagar detta förfarande. Alla har rätt att få information om vad de skall överklaga. Hade jag inte åkt till Hushållningssällskapet så hade jag bara stått som ett fortsatt frågetecken.

Antalet hektar som stödrätter dras tillbaka för uppgår i mitt fall till 8,34.

Vilka hektar? Var ligger dom? Hur skall jag kunna överklaga?

Jordbruksverket skriver på sin webbplats: ”De nya svenska betesmarksreglerna för gårdsstödet beslutades 2009 men gäller alltså även bakåt i tiden för åren 2005 till 2008. Orsaken till att de nya reglerna togs fram, var att EU kritiserat de gamla.

Du som sökte gårdsstöd och fick de här stödrätterna 2005 har alltså inte gjort något fel. Det var de dåvarande svenska reglerna som var bristfälliga. Den här marken uppfyllde aldrig de krav som EU ställer för gårdsstöd. Det handlar till exempel om skogs- och alvarbeten.”

En del av dessa 8,34 hektar kan utgöras av det unika skogsbetet jag har. Det framgår dock ingenstans om ni avser skogsbetet.
Ni begår avtalsbrott. Det skogsbete jag har, och som är noggrant kontrollerat av länsstyrelsens expertis, är unikt för Norrbotten. Det finns ingen motsvarighet i Norrbotten. Inte heller i Sverige eller EU eller på planeten Jorden. Skogsbetet här sträcker sig minst 200 år tillbaka i tiden. Det är en mycket extensiv och dyrbar driftsform som täcker över generationer. Det är inte något som man byter under en 20-50 års period hur som helst.

Jag överklagar att ni begår avtalsbrott.

De stödrätter jag har skulle jag kunna sålt på öppna markanden som en vara vilken som helst. Dessa stödrätter skulle kunna sålts vidare i flera led. Den siste köparen kan alltså förlora stödrätterna och dessutom bli återbetalningsskyldig utan att ha en aning om varför eller hur.
Jag överklagar det förfarande som innebär att ni garanterat att en stödrätt kan säljas utan negativa konsekvenser till andra brukare som saknar stödrätter. Detta är ett lögnaktigt beteende eftersom den som köper en stödrätt kan bli av med denna utan kompensation för förlusten av stödrätten. I flera led kan olusten vandra tillbaka. Vem skall stå för kostnaden för en indragen stödrätt? Inte bara värdet av stödrätten utan det totala produktionsvärdet som tillkommer genom innehav av stödrätt och gårdsstöd. Ert beteende är ett svekligt, fegt, lögnaktigt förfarande som drabbar hela jordbruksnäringen och alla bönder.

Enligt inofficiella uppgifter så har hela processen med indragna stödrätter och utredningar hittills kostat över 400 miljoner kronor. Enligt Jordbruksverkets prognos så beräknas jordbrukets företagsinkomst, dvs. jordbrukarnas ersättning för eget arbete och ränta på eget kapital, minska med 40 procent i år jämfört med 2008. De hundratals miljoner som processen med indragningen av stödrätter kostar borde istället tillförts lantbruksnäringen. Nu slås jordbruk ut igen.

När Statens Jordbruksverk, dvs svenska Staten, enligt tjänstemän hos EU, begått fel så skall kostnaden för felet inte belasta de enskilda bönderna. Det måste betalas av svenska Staten. Jag överklagar att denna kostnad hamnar hos enskilda bönder, inklusive mig själv. Jag vill att Länsrätten beslutar att alla kostnader som Staten i egenskap av Jordbruksverket orsakat genom att ha begått fel betalas av denna.

BD 2324 Anders Nordin

4 Responses to “Varför?”

  1. Jan-Olof skriver:

    Det skall bli intressant att se hur de bemöter detta överklagande.

    Mvh

    /J-O

  2. Jonas Sandberg skriver:

    Det jag gillar med dig är att du orkar överklaga grejer, dessutom kan vinna långdragna strider. Det är det inte många som gör.

    Sambon min jobbar som socialsekreterare på ekonomiskt bistånd i kommunen. Dom har i princip fått order att göra avslag på nästan alla ansökningar. Eftersom 90% av de sökande aldrig orkar överklaga, så tjänar kommunen ändå en massa pengar, även om dom skulle förlora alla fallen som skulle överklagas! Fruktansvärt!

    Det hade inte så mycket med saken att göra, men nämner det ändå.

  3. Lustig, ich hätte garnicht gedacht das das *wirklich* so funktioniert. Komische Welt.

  4. Maria skriver:

    I bland bara hamnar man på sidor .. ack så väl jag känner igen mig. Något som du borde tillföra är Förvaltningslagen skicka in ett tillägg och hänvisa till den.

    Själv håller jag på med överklagan för 2007 som inte behandlats än och som sas ligger till grund för överklagan 2008 och 2009. Givetvis innefattar detta både miljöstöd och gårdsstöd. Så min andel till överklagande högen är 6 st inlagor.

Leave a Reply