MOTION AVSEENDEN INSAMLING AV TEXTILIER Ett arbete för en cirkulär ekonomi

MOTION AVSEENDEN INSAMLING AV TEXTILIER

Ett arbete för en cirkulär ekonomi

Bakgrund: Varje år hamnar 70 000 ton jeans, t-shirts och jackor men också gardiner och dukar i hushållssoporna. Det motsvarar åtta kilo kastade kläder per person. Det visar en ny rapport där textilflödena i Sverige kartlagts för första gången.

För Piteås del blir det ungefär 330.000 kilo.

Kartläggningen visar att bara tre kilo per person lämnas in till välgörenhetsorganisationer. I en attitydundersökning av Konsumentföreningen i Stockholm framgår att drygt hälften av över tusen tillfrågade svenskar inte vet vilken miljöbelastning klädproduktionen innebär. Det framgår även att var femte konsument väljer soppåsen när man tröttnat på ett plagg. 2014 var inflödet/konsumtionen av kläder och textil 128.000 ton, vilket är cirka 13 kilo per person. Av dessa slängs cirka 8 kilo i soporna.

Konsumtionen av textilier står för 2-3 procent av svenskarnas utsläpp av växthusgaser, sett ur ett konsumtionsperspektiv.

Endast ca 20 % av använda textilier har gått till återanvändning, resten har hamnat i förbränning.

Ungefär 100 000 ton textilier per år har hittills inte tagits om hand ur modern miljösynpunkt.

Länder i Väst- och Centraleuropa har mycket större insamling av textilier per person än Sverige.

Uppskattningsvis använder i dag runt 70 % av världens befolkning begagnade textilier.

Odling av ett kilo bomull kan kräva upp till 29 000 liter vatten.

Odling av bomull sker ofta i länder med begränsad tillgång till dricksvatten.

I odlingar används stor mängd pesticider för skadedjursbekämpning, gifter som skadar miljön.

Inte bara odling kräver vatten, själva textilproduktionen förbrukar också enorma mängder vatten.

Produktion av ett kilo ny textil ger upphov till utsläpp av ca 15 kg koldioxid.

Om alla Pitebor återvinner ett par jeans skulle det spara 200 ton koldioxid. Det motsvarar koldioxid-utsläppen under ett år från drygt 100 bilar. Det skulle också spara omkring 12 ton miljöfarliga bekämpningsmedel.

De nordiska miljöministrarna beslutade den 29 april, 2015, om en gemensam handlingsplan för hållbart mode och hållbara textilier. Ministrarna uppmanade samtidigt EU-kommissionen att skärpa lagstiftningen för att begränsa farliga kemikalier i kläder och att vidta åtgärder för att öka återanvändning och återvinning. Mot denna tanke står den allmänna shopping och köptillbedjan.

Man blir köpsugen när man kommer in i butikerna, man vill vara snygg och följa det mode man själv gillar.
Jag vet att det inte är bra, men om det är ett litet hål eller en fläck då slänger jag kläderna i soporna istället.”

Flera försäljningskedjor har olika varianter på insamling av kläder/textilier:

Hemtex:

1. Samla ihop textil du inte använder och vill bli av med.
Fyll en påse och knyt ihop den väl.
2. Lämna påsen i din Hemtex-butik.

En fylld påse ger 50 kr rabatt på ett köp över 300 kr på Hemtex. Rabatten är stegrande – två påsar ger 2×50 kr rabatt och gäller köp över 600 kr. Rabatten gäller 30 dagar efter inlämnad påse och gäller på ordinarie priser. Du kan lämna in både textilier och kläder, men inte skor. Det gör inget om produkterna är trasiga eller slitna, och det spelar ingen roll var de är köpta.

Lindex:

Vårt mål är att kunna erbjuda textilinsamling i samtliga Lindexbutiker i Sverige under 2016. Vi tar emot alla typer av plagg och textilier som är torra och rena, oavsett vart du har köpt dem från början. Vid varje inlämning får du ett rabatterbjudande på 50:- vid köp över 300:- som går att använda vid inlämningstillfället. Det krävs upp till 29 000 liter vatten för att producera 1 kilo bomull, så all möjlighet till återanvändning eller återvinning är mycket bättre än att kasta kläderna i soporna.

 

HM ;H&M-butikerna drar inom kort igång en stor lansering för nya modejeans som innehåller en mix av nya och återvunna fiber. Klädjätten har hittills samlat ihop omkring 18 000 ton avlagda textilier globalt. H&M:s stiftelse drar i dag därför igång en global tävling – The Global Change Award – där fem vinnare får dela på sammanlagt en miljon euro eller omkring tio miljoner kronor. Hälften av pengarna fördelas av stiftelsen – och hälften av allmänheten som i februari nästa år får rösta på vilken idé man tycker är bäst.

Även kommunala återvinningscentraler är med i jakten på avlagda textilier t ex

ÅVC Nynäshamn

Human Bridge” har en container för textilinsamling på ÅVC Nynäshamn. Du har möjlighet att lämna kläder och andra textilier till återanvändning under ÅVC Nynäshamns öppettider.

Uppsala Vatten
Kläder och textilier
Det här kan du lämna, hela och rena kläder, trasiga och smutsiga kläder, skor, mjukisdjur, gardiner, sängkläder, dukar.

Gör så här!

Packa dina textilier i en plastsäck eller plastpåse så att de skyddas mot fukt. Det spelar ingen roll om de är hela, trasiga, rena eller smutsiga. Lämna påsen på återvinningscentralen. Det här händer sedan:

Via sorteringsanläggningar i Sverige och Holland får cirka två tredjedelar av alla insamlade textilier nytt liv genom återanvändning. En tredjedel materialåtervinns och blir till exempel jeans eller katastroffiltar.

 

ReturTex ett specialistföretag erbjuder heltäckande lösningar för att utnyttja begagnade textilier till återanvändning och återvinning i önskade kriterier i enlighet med aktuella miljökrav. Anskaffar textilier från kommunala återvinningscentraler, avfallsbolag, fastighetsbolag och från insamling av ideella organisationer i Norden. Bidrar till utveckling av insamlingssystem så att ökade mål för textilinsamling i samhället kan uppnås. Hanterar alla sorters kläder och hemtextilier. Detta omfattar samtliga typer av kläder oberoende material (tyg, skinn, päls) samt hattar, mössor, skor, stövlar, bälten, väskor och accessoarer. Dessutom även hemtextilier så som dukar, gardiner, sängkläder, täcken, kuddar, filtar och handdukar mm. Textilierna måste vara torra och helst förpackade i plastkassar eller säckar.

Tar inte emot plymåer, madrasser eller mattor i textilflödet för återanvändning och återvinning. Inget hopsamlat material får heller vara blött eller fuktigt eftersom det då finns risk för att mögel bildas och förstör en större mängd textilier.

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen att utveckla förslag om hantering av textilier. Förslagen ska styra mot att nå högre upp i avfallshierarkin genom såväl avfallsförebyggande åtgärder som ökad återanvändning och materialåtervinning av textilier, samt mot giftfria kretslopp. Det ska ingå förslag på hur ansvarsfördelningen mellan kommuner, producenter och andra aktörer ska se ut för hanteringen av textilier. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2016.

Info om cirkulärekonomi: Vi källsorterar idag, och får alltså ut mer kundvärde ur materialet innan det tjänat ut. Mer resurseffektivt? Ja! Mer cirkulärt? Ja! Är det cirkulär ekonomi? Nej, inte än. I en cirkulär ekonomi blir återvunnet material till slut lika eller mer värt än nya råvaror. Det blir lönsamt att återvinna och företag kan ofta tjäna ännu mer på att kortsluta återvinningsflödet genom att enbart hyra ut sina produkter eller själva samla in direkt från kund.

I den linjära ekonomi vi huvudsakligen har så skapar företagen vinster genom marginalen på varje produkt och volymen produkter som säljs. Denna flödesbaserade logik driver fram produkter som ser dyra ut men är billiga att tillverka. Det ger stora marginaler. Den driver också en hög försäljning. Det kan man uppnå genom att ge produkterna så kort liv som möjligt. Man kan göra dem ömtåliga, svåra att laga, svåra att uppgradera och med snabba modevariationer, nu även i till exempel kök och vitvaror. Det driver ett ständigt ökande flöde av resurser. Mer virke, mer järn, mer olja, mer, mer, mer… tills dess allt vi konsumerar och allt vi slänger överstiger vad ett jordklot klarar av. Detta är en resursförbrukande logik.

Det finns en mängd aktörer, såväl privata som kommunala, som arbetar för att återvinna textilierna. EU och svenska Staten försöker vara behjälplig genom olika direktiv.

Att återlämna kasserade produkter till inköpsställen där nya produkter kan inköps är vällovligt men fungerar inte så bra i praktiken. Det bästa sättet är att återlämna de av någon anledning icke önskade eller uttjänta produkterna – i det här fallet textilier – är att lämna dessa på de kommunala återvinningsstationerna.

Pirevas sorteringsguide innehåller uppmaningen att kläder och textilier skall lämnas i den gröna tunnan som där innehållet används till förbränning. Denna uppmaning är förkastlig och borde redan nu innehållit en hänvisning och information till de

MOTION AVSEENDEN INSAMLING AV TEXTILIER

Ett arbete för en cirkulär ekonomi

Bakgrund: Varje år hamnar 70 000 ton jeans, t-shirts och jackor men också gardiner och dukar i hushållssoporna. Det motsvarar åtta kilo kastade kläder per person. Det visar en ny rapport där textilflödena i Sverige kartlagts för första gången.

För Piteås del blir det ungefär 330.000 kilo.

Kartläggningen visar att bara tre kilo per person lämnas in till välgörenhetsorganisationer. I en attitydundersökning av Konsumentföreningen i Stockholm framgår att drygt hälften av över tusen tillfrågade svenskar inte vet vilken miljöbelastning klädproduktionen innebär. Det framgår även att var femte konsument väljer soppåsen när man tröttnat på ett plagg. 2014 var inflödet/konsumtionen av kläder och textil 128.000 ton, vilket är cirka 13 kilo per person. Av dessa slängs cirka 8 kilo i soporna.

Konsumtionen av textilier står för 2-3 procent av svenskarnas utsläpp av växthusgaser, sett ur ett konsumtionsperspektiv.

Endast ca 20 % av använda textilier har gått till återanvändning, resten har hamnat i förbränning.

Ungefär 100 000 ton textilier per år har hittills inte tagits om hand ur modern miljösynpunkt.

Länder i Väst- och Centraleuropa har mycket större insamling av textilier per person än Sverige.

Uppskattningsvis använder i dag runt 70 % av världens befolkning begagnade textilier.

Odling av ett kilo bomull kan kräva upp till 29 000 liter vatten.

Odling av bomull sker ofta i länder med begränsad tillgång till dricksvatten.

I odlingar används stor mängd pesticider för skadedjursbekämpning, gifter som skadar miljön.

Inte bara odling kräver vatten, själva textilproduktionen förbrukar också enorma mängder vatten.

Produktion av ett kilo ny textil ger upphov till utsläpp av ca 15 kg koldioxid.

Om alla Pitebor återvinner ett par jeans skulle det spara 200 ton koldioxid. Det motsvarar koldioxid-utsläppen under ett år från drygt 100 bilar. Det skulle också spara omkring 12 ton miljöfarliga bekämpningsmedel.

De nordiska miljöministrarna beslutade den 29 april, 2015, om en gemensam handlingsplan för hållbart mode och hållbara textilier. Ministrarna uppmanade samtidigt EU-kommissionen att skärpa lagstiftningen för att begränsa farliga kemikalier i kläder och att vidta åtgärder för att öka återanvändning och återvinning. Mot denna tanke står den allmänna shopping och köptillbedjan.

Man blir köpsugen när man kommer in i butikerna, man vill vara snygg och följa det mode man själv gillar.
Jag vet att det inte är bra, men om det är ett litet hål eller en fläck då slänger jag kläderna i soporna istället.”

Flera försäljningskedjor har olika varianter på insamling av kläder/textilier:

Hemtex:

1. Samla ihop textil du inte använder och vill bli av med.
Fyll en påse och knyt ihop den väl.
2. Lämna påsen i din Hemtex-butik.

En fylld påse ger 50 kr rabatt på ett köp över 300 kr på Hemtex. Rabatten är stegrande – två påsar ger 2×50 kr rabatt och gäller köp över 600 kr. Rabatten gäller 30 dagar efter inlämnad påse och gäller på ordinarie priser. Du kan lämna in både textilier och kläder, men inte skor. Det gör inget om produkterna är trasiga eller slitna, och det spelar ingen roll var de är köpta.

Lindex:

Vårt mål är att kunna erbjuda textilinsamling i samtliga Lindexbutiker i Sverige under 2016. Vi tar emot alla typer av plagg och textilier som är torra och rena, oavsett vart du har köpt dem från början. Vid varje inlämning får du ett rabatterbjudande på 50:- vid köp över 300:- som går att använda vid inlämningstillfället. Det krävs upp till 29 000 liter vatten för att producera 1 kilo bomull, så all möjlighet till återanvändning eller återvinning är mycket bättre än att kasta kläderna i soporna.

 

HM ;H&M-butikerna drar inom kort igång en stor lansering för nya modejeans som innehåller en mix av nya och återvunna fiber. Klädjätten har hittills samlat ihop omkring 18 000 ton avlagda textilier globalt. H&M:s stiftelse drar i dag därför igång en global tävling – The Global Change Award – där fem vinnare får dela på sammanlagt en miljon euro eller omkring tio miljoner kronor. Hälften av pengarna fördelas av stiftelsen – och hälften av allmänheten som i februari nästa år får rösta på vilken idé man tycker är bäst.

Även kommunala återvinningscentraler är med i jakten på avlagda textilier t ex

ÅVC Nynäshamn

Human Bridge” har en container för textilinsamling på ÅVC Nynäshamn. Du har möjlighet att lämna kläder och andra textilier till återanvändning under ÅVC Nynäshamns öppettider.

Uppsala Vatten
Kläder och textilier
Det här kan du lämna, hela och rena kläder, trasiga och smutsiga kläder, skor, mjukisdjur, gardiner, sängkläder, dukar.

Gör så här!

Packa dina textilier i en plastsäck eller plastpåse så att de skyddas mot fukt. Det spelar ingen roll om de är hela, trasiga, rena eller smutsiga. Lämna påsen på återvinningscentralen. Det här händer sedan:

Via sorteringsanläggningar i Sverige och Holland får cirka två tredjedelar av alla insamlade textilier nytt liv genom återanvändning. En tredjedel materialåtervinns och blir till exempel jeans eller katastroffiltar.

 

ReturTex ett specialistföretag erbjuder heltäckande lösningar för att utnyttja begagnade textilier till återanvändning och återvinning i önskade kriterier i enlighet med aktuella miljökrav. Anskaffar textilier från kommunala återvinningscentraler, avfallsbolag, fastighetsbolag och från insamling av ideella organisationer i Norden. Bidrar till utveckling av insamlingssystem så att ökade mål för textilinsamling i samhället kan uppnås. Hanterar alla sorters kläder och hemtextilier. Detta omfattar samtliga typer av kläder oberoende material (tyg, skinn, päls) samt hattar, mössor, skor, stövlar, bälten, väskor och accessoarer. Dessutom även hemtextilier så som dukar, gardiner, sängkläder, täcken, kuddar, filtar och handdukar mm. Textilierna måste vara torra och helst förpackade i plastkassar eller säckar.

Tar inte emot plymåer, madrasser eller mattor i textilflödet för återanvändning och återvinning. Inget hopsamlat material får heller vara blött eller fuktigt eftersom det då finns risk för att mögel bildas och förstör en större mängd textilier.

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen att utveckla förslag om hantering av textilier. Förslagen ska styra mot att nå högre upp i avfallshierarkin genom såväl avfallsförebyggande åtgärder som ökad återanvändning och materialåtervinning av textilier, samt mot giftfria kretslopp. Det ska ingå förslag på hur ansvarsfördelningen mellan kommuner, producenter och andra aktörer ska se ut för hanteringen av textilier. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2016.

Info om cirkulärekonomi: Vi källsorterar idag, och får alltså ut mer kundvärde ur materialet innan det tjänat ut. Mer resurseffektivt? Ja! Mer cirkulärt? Ja! Är det cirkulär ekonomi? Nej, inte än. I en cirkulär ekonomi blir återvunnet material till slut lika eller mer värt än nya råvaror. Det blir lönsamt att återvinna och företag kan ofta tjäna ännu mer på att kortsluta återvinningsflödet genom att enbart hyra ut sina produkter eller själva samla in direkt från kund.

I den linjära ekonomi vi huvudsakligen har så skapar företagen vinster genom marginalen på varje produkt och volymen produkter som säljs. Denna flödesbaserade logik driver fram produkter som ser dyra ut men är billiga att tillverka. Det ger stora marginaler. Den driver också en hög försäljning. Det kan man uppnå genom att ge produkterna så kort liv som möjligt. Man kan göra dem ömtåliga, svåra att laga, svåra att uppgradera och med snabba modevariationer, nu även i till exempel kök och vitvaror. Det driver ett ständigt ökande flöde av resurser. Mer virke, mer järn, mer olja, mer, mer, mer… tills dess allt vi konsumerar och allt vi slänger överstiger vad ett jordklot klarar av. Detta är en resursförbrukande logik.

Det finns en mängd aktörer, såväl privata som kommunala, som arbetar för att återvinna textilierna. EU och svenska Staten försöker vara behjälplig genom olika direktiv.

Att återlämna kasserade produkter till inköpsställen där nya produkter kan inköps är vällovligt men fungerar inte så bra i praktiken. Det bästa sättet är att återlämna de av någon anledning icke önskade eller uttjänta produkterna – i det här fallet textilier – är att lämna dessa på de kommunala återvinningsstationerna.

Pirevas sorteringsguide innehåller uppmaningen att kläder och textilier skall lämnas i den gröna tunnan som där innehållet används till förbränning. Denna uppmaning är förkastlig och borde redan nu innehållit en hänvisning och information till de klädbutiker som tar emot oönskade kläder och textilier. Det bästa är dock att Pireva sätter upp kläd/textil-återvinningsbehållare av lämplig modell på samtliga återvinningsstationer. Hur Pireva sedan förfar med dessa återvinningsprodukter på lämpligaste vis kan Pireva själv ta reda på.

Hemställer härmed

att Pireva, (genom sina kommunala styrelsemedlemmar), får i uppdrag att ställa upp återvinningsbehållare för kläder/textilier på samtliga återvinningsstationer i kommunen.

Anders Nordin Petra Fojtikova Niklas Dimeus

Skol och Landsbygdspartiet 2016-01-13

klädbutiker som tar emot oönskade kläder och textilier. Det bästa är dock att Pireva sätter upp kläd/textil-återvinningsbehållare av lämplig modell på samtliga återvinningsstationer. Hur Pireva sedan förfar med dessa återvinningsprodukter på lämpligaste vis kan Pireva själv ta reda på.

Hemställer härmed

att Pireva, (genom sina kommunala styrelsemedlemmar), får i uppdrag att ställa upp återvinningsbehållare för kläder/textilier på samtliga återvinningsstationer i kommunen.

Anders Nordin Petra Fojtikova Niklas Dimeus

Skol och Landsbygdspartiet 2016-01-13

Leave a Reply