Myrstack och Kunskap

Riksdagen och kommunerna alltmer främlingsfientliga och segregationspositiva

Riksdagen har röstat för en ändring i högskolelagen som innebär att man tar ut studieavgifter för studier vid högskola och universitet för nya studenter som kommer från länder utanför EU/EES-området.

Samtidigt pågår en massförstörelse av grundskolan och gymnasiet genom en intensiv nedläggning av byaskolor och andra mindre skolor över hela landet. På kommunal nivå är skolan ofta kraftigt eftersatt. Skolorna koncentreras till ett fåtal enheter. Kommunens ekonomiska problem är den utlösande faktorn när frågan om nedläggning väckts. Lika utbildning över hela landet är en omöjlighet när de enskilda skolorna är beroende på hur en enskild kommuns ekonomi just är för stunden.
.
Vår sekelgamla och grundläggande princip att utbildning ska vara möjlig för alla är nu hotad. Utbildning är vår viktigaste investering i framtiden. Utbildning och kunskap är dessutom det effektivaste medlet mot fattigdom, arbetslöshet och utanförskap.
.
Att inskränka allas rätt till fri information och nödvändig kunskap för dom som kommer från fattigare familjer eller områden är att förstärka segregation och ökade motsättningar i samhället och mellan samhällen. Det kunskapsmässiga övertag den rika världen redan har är vår skyldighet att förmedla till alla världens folk. Att minska möjligheten för utländska studenter att studera i Sverige gör att vi går miste om viktiga influenser som berikar oss. Detta är den bästa u-hjälp vi kan ge – oavsett om utbildningen resulterar i att människor stannar i vårt land eller flyttar tillbaka till sina hemländer.
.
Skolor och utbildning är hotade överallt. Kommunstyrelser över hela landet och riksdag beter sig vettlöst när de försämrar möjligheterna att våra barn ska få en användbar utbildning. Skolan och utbildning är det sista man kan spara på. Kunskap och information kan och ska vara tillgänglig fritt och öppet för allas bästa. Kunskap, utbildning och skola måste bli högst prioriterat av alla samhällsverksamheter.
.
De studieavgifter som bland annat införts i Danmark och Finland är det första steget mot studieavgifter även för inhemska studenter. Det minskar även mängden utländska studenter vilket är ett av de allvarligaste hoten mot en global och lokal utveckling. Mänskligheten står inför många svåra problem och vi behöver ta till vara alla begåvningar som finns.
.
Istället för att införa sparbeting på sina egna löner och avskaffa partiskatten fortsätter de kommunala småpåvarna byaskolor och högstadieskolor i hela landet.
.
Byter kommunerna över hela landet de licensbunda enklare programmen och börjar använda sig av fria program med öppen källkod så sparas sannolikt över 100 miljoner kronor årligen.
.
För att bryta kunskapssegregation mellan länder och regioner men också inom vårt eget land så krävs det också att fysiska förutsättningar för detta stimuleras. Integration av immigranters barn sker betydligt effektivare på små skolor där föräldrar och ortsbefolkning har en betydligt närmare kontakt med varandra än i anonyma stadsmiljöer. I större skolenheter bildas gäng ofta efter etnicitet.
.
By- eller den mindre-skolenheten har inte bara en pedagogisk funktion, den är också samlingsplatsen för olika generationer och något av kittet i byn. På småskolorna möjliggörs också ett aktivt deltagande av föräldrar, yrkesverksamma och pensionärer  från det omgivande samhället. Skolan måste integreras och bli en aktiv del av samhället. Detta för att elever skall få inblick och kunskap om hur det är i arbetslivet och hur det fungerar. Möjligheterna till att erhålla feriearbeten,  lärlingsplatser och mer kontakt med näringslivet på orten ökar på detta sätt kraftigt och positivt.
.
Denna grundläggande kunskap om arbetsprocesser och kunskapsinhämtning är nödvändig om vi skall åstadkomma både en mera fri och samarbetande forskning med universitet/högskolor i andra länder – både  i-världen och i u-världen – samt mellan näringsliv och högskolor.
.
Att fortsätta bryta upp den isolerade skolmiljöns kunskapsinhämtning och integrera den i samhället är lika viktigt som att motverka näringslivets och/eller statens intention att utöva monopolistisk kontroll av kunskap.
.
Vår målsättning måste vara ett samhälle där alla människor behövs och har  möjlighet att efter sina förutsättningar inhämta kunskap och information. På så sätt får alla människor ett individuellt värde och kan bidra till ett bättre framtida  samhälle.

Leave a Reply