Archive for december, 2009

torsdag, december 31st, 2009

HOTEN MOT TRYGGHETEN

Integriteten, miljön och jobben för de unga

Integriteten hotas. Vi kontrolleras, spåras, övervakas och systematiseras in i register överallt.

Vattenbrist, oljebrist, nedhuggningen av regnskog, arter försvinner för alltid allt snabbare och snabbare, ö-riken dränks, algblomning och alla andra hugg från ekosystemen oroar oss gång på gång, befolkningen ökar explosionsartat på klotet och naturresurserna räcker inte till.

Vi ser mycket allvarligt på att ungdomsarbetslösheten är 23% i Sverige och förundras över att den bara är 7,6% i Danmark och 5,3% i Holland.

En 80% tycker det är bra med kroppsscanning vid flygplatsen om det blir tryggare att flyga. Motsvarande siffror kan man också finna för kameraövervakning på torg och i affärer. En överväldigande majoritet känner sig trygga när de är övervakade. Mer synliga poliser, upplysta tunnlar och parkvägar, hells-angels-klubbar i närområdet, medborgargarden och mer uppklarade stölder är också fenomen som ökar trygghetskänslan hos människor i allmänhet.

Och varför inte operera in ett chip hos alla som vistas i Sverige! Vi slipper då all slags kameraövervakning, brottsligheten sjunker mot noll. Genom öppna register vet vi var alla är och har varit varje sekund under varje dygn. Ett spårningschip som nu finns tillgängligt att placera på gömt ställe på bilen om man så vill. In under huden på oss människor. Vi kan då äntligen känna oss ganska så trygga. Vi kan fokusera på de miljöhot vi inte ser med övervakning och vi kan bearbeta problemet med den höga ungdomsarbetslösheten.

För visst är det ganska omständligt att behöva informera de register som finns nu.

Här är en bild på julmaten som nu är uppäten. Den här texten får fungera som info till Jordbruksverket, Livsmedelsverket, PRV, Miljöförvaltningen och alla andra kontroll- och registreringsenheter. Skinkan är från den siste ekologisk grisbonden i Västerbonden. Grisen är slaktad i Norrbotten på certifierat kontrollslakteri. Saltrullen är från det djur jag slaktade i september och händelsen är registrerad i CDB (Centrala DataBasen (den heter så! och administreras av Jordbruksverket)). De mesta grönsakerna har vi odlat själva. Övriga matvaror är inköpta på två av de tre grossistjättarna och julöl från Systembolaget. Matrester har levererats till vår egen kompostlåda. Fekalier och urin har transporterats till vår tre-kammar-brunn.

Har du en häst, hund, höna, gris eller ett smådjur som kan tänkas bli föda för människan så gäller detta dig. Om en mus eller insekt typ fluga kan komma åt gräset på åkern som dina djur äter upp så måste detta dokumenteras. Är du djuraktivist så kan du ju byta ut djurarten mot ordet människa.

Nedan är exakt regeltext som nu gäller.

Alla hästar i EU ska ha hästpass. Detta gäller alla hästar oavsett ålder eller ras. Ett hästpass gäller hela hästens liv. Från och med 1 juli 2009 ska alla hästar som får nytt pass vara märkta med chip. Travhästar får dock märkas med frysmärkning. Alla hästar kommer också att få ett Universal Equine Lifetime Number (UELN) när de registreras. Numret motsvarar våra personnummer och följer hästen hela livet. Passet ska innehålla uppgifter om ägare, identitetsnummer, härstamning, ras och vaccinationer, laboratorieundersökningar och behandlingar. Det ska också finnas ett konturdiagram med en beskrivning av hästens färg, tecken och virvlar.

http://www.sjv.se/amnesomraden/djur/hastar/hastpass.4.1cb85c4511eca55276c80001096.html

Alla hundar som bor i Sverige ska märkas och registreras. Hunden ska märkas med ett unikt id-nummer som är kopplat till Jordbruksverkets centrala hundregister. I registret ska det finnas uppgifter om hunden och om dess ägare. Du ska också anmäla till registret om hunden dör, om du byter namn på hunden, om du flyttar eller om förhållandena ändras på annat sätt. Det finns två märkningsmetoder: Tatuering och mikrochip. Märkningen ska göras av veterinär eller någon annan med godkänd utbildning för id-märkare.

http://www.sjv.se/amnesomraden/djur/hundarochkatter/hundregistret.4.207049b811dd8a513dc8000442.html

Om du håller ett eller flera nötkreatur på en plats ska du anmäla det till Jordbruksverket. Du får då ett så kallat produktionsplatsnummer. Syftet med numret på produktionsplatsen är att det ska vara möjligt att spåra djur från en plats till en annan. Om avståndet är mer än 500 meter eller om det finns andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, ska platserna ha olika produktionsplatsnummer.

djurhållarens namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer

  • produktionsplatsens adress, fastighetsbeteckning, församling och kommun
  • typ av verksamhet som finns på produktionsplatsen
  • vilket djurslag som finns på produktionsplatsen. Ibland behöver exempelvis en lastbil eller ett släp ha ett produktionsplatsnummer. Följande uppgifter ska ingå vid rapportering av födsel:
  • kalvens fullständiga identitet
  • födelsedatum
  • ras
  • kön
  • moderns identitetsnummer.

Följande uppgifter ska ingå vid rapportering av slakt, köp, försäljning, tillfälligt ute och åter från tillfälligt ute:

  • djurets fullständiga identitet
  • kön
  • datum för händelsen
  • rapporteringsorsak
  • från eller till vilket produktionsplatsnummer djuret flyttas.

Följande uppgifter ska ingå vid hemslakt, avlivning, självdöd:

  • djurets fullständiga identitet
  • kön
  • datum för händelsen
  • rapporteringsorsak.

Foderföretagare

  • Alla som hanterar foder till livsmedelsproducerande djur, inklusive hästar, är foderföretagare och ska anmäla sitt företag till Jordbruksverket. Även importörer och tillverkare av foder till sällskapsdjur och andra icke livsmedelsproducerande djur ska anmäla sitt företag. Den som producerar eller hanterar foder till livsmedelsproducerande djur är foderföretagare och ska anmäla sin anläggning till Jordbruksverkets foderanläggningsregister. Registret utgör en del i EU:s arbete för säkra livsmedel ”från jord till bord” och ska användas för kontroller av foderhygien. Om en smitta eller förorening upptäcks i livsmedel eller foder ska registret kunna användas för att spåra och hindra smittspridning.
    De som ska anmäla sina anläggningar till foderanläggningsregistret finns inom följande verksamheter:

    Grisproduktion
    Nötköttsproduktion och mjölkproduktion
    Får- och getproduktion
    Fjäderfä inkl struts
    Häst
    Rennäring
    Vilthägn
    Biodling
    Vattenbruk
    Övrig animalieproduktion
    Foderproduktion (växtodling och/eller bete)
    Blandartjänst
    Butik och lager
    Transport

Jordbruksverkat har en e-tjänst där du kan göra din anmälan. Det går även bra att använda en blankett. Vilken blankett som ska användas beror på vilken verksamhet som bedrivs på foderanläggningen.

  • Det är avsikten som styr om en produkt är foder eller inte. I den stund man bestämmer sig för att en vara ska användas för utfodring är produkten ett foder. Växande gröda, även bete, är foder när det är avsett att konsumeras av djur. Precis som i definitionen av foder styr syftet om en produkt är ett livsmedel eller ej. En produkt räknas som livsmedel när det är meningen att den ska förtäras av människor. Som foderföretagare ska du föra journaler över olika risker som fodret kan ha utsatts för. Du kan även ta hjälp av andra personer t.ex rådgivare eller veterinärer i detta arbete. Uppgifterna i journalerna ska vara tillgängliga för Jordbruksverket och länsstyrelsen.
  • Som foderföretagare måste du särskilt föra journal över:
  • • användning av växtskydds- och bekämpningsmedel
  • • användning av genetiskt modifierat utsäde
  • • förekomst av skadedjur eller sjukdomar som kan riskera fodersäkerheten
  • • resultaten från analyser som gjorts och som kan vara viktiga för fodersäkerheten
  • • varje sändning av foder, varifrån den kommer och i vilken mängd
  • • varje leverans av foder, vart det sålts och i vilken mängd Personalen i ett foderföretag måste ha de kunskaper och kvalifikationer som krävs för en god fodersäkerhet. Foderföretaget ska därför upprätta en organisationsplan där man redovisar den arbetsledande personalens kvalifikationer, till exempel yrkeserfarenhet och utbildningsbevis. Dessa uppgifter ska
  • finnas tillgängliga vid offentlig kontroll. Foderföretaget ska utses en kvalificerad person att ansvara för produktionen och en som ansvarar för kvalitetskontrollen.
  • Skriftlig information
  • Personalen ska alltid få skriftlig information om sina uppgifter, ansvarsområden och befogenheter. Det gäller särskilt när foderföretaget har ändrat förhållandena inom foderhanteringen. Foderföretaget ska bl.a identifiera kritiska moment i processen som ska kontrolleras och följas upp. Som foderföretagare är du ansvarig för spårbarheten. Du ska kunna garantera att dina produkter kan spåras på ett effektivt sätt.
  • För att kunna utföra kvalitetskontroller måste foderföretaget ha tillgång till eller möjlighet att anlita ett laboratorium med utbildad personal och lämplig utrustning. Foderföretaget måste också upprätta en plan för kvalitetskontroll och genomföra denna. Planen ska bland annat innefatta uppgifter om:
  • • kontroller av de kritiska momenten i tillverkningsprocessen
  • • på vilket sätt och hur ofta provtagningar görs
  • • vilka analysmetoder som används och hur ofta analyser görs
  • • efterlevnaden av kvalitetskontrollen och vad som kan hända om den inte efterlevs. För att säkerställa spårbarheten ska du som tillverkar foder till livsmedelsproducerande djur dokumentera de råvaror som använts i slutprodukten. Denna dokumentation ska vara tillgänglig vid offentlig kontroll. Det ska tas prover på ingredienserna som ingår i fodret och från varje parti som släpps ut på marknaden. Om du tillverkar foder till djurslag som inte är livsmedelsproducerande behöver du endast ta prover på slutprodukten. Alla prover ska vara tillgängliga för Jordbruksverket och vid offentlig kontroll. De ska dessutom förseglas, märkas och förvaras på ett sådant sätt att sammansättningen inte ändras.

måndag, december 14th, 2009

sliten bil

OM MARKNADEN OCH STATEN I DAGENS BILVÄRLD

För ungefär ett och ett halvt år sedan köpte jag mig en ny bil. Inte så ny kanske, årsmodell 1997 och hade gått nära 35.000 mil. En Ford Mondeo kombi diesel som motsvarande mina behov eller åtminstone gav en korrekt återspegling av min ekonomiska situation. Jag köpte den av en gosse i Vitådalen. Han hade använt den till att bogsera ut höbalar till sina hästar.

Ett okänt problem fanns dock. Den startade sällan. Hur man än försökte så gick den inte att få igång. Nytt batteri eller bogsering. Inget fungerade. Så jag betalade 4.500 kronor för den och tog hem den på en släpvagn.

Den hade ett el-fel som kostade mig 1.500 kr. Sedan gick Ford i Öjebyn i konkurs. Första besiktningen gick bra. Andra visade på ett stort hål i ljuddämparen. En ny skulle gå på tolvhundra på Biltema. En alldeles för stor utgift för min ekonomi.

Så när Kalle B från Lakafors skulle åka till Estland med släp och hans bil inte fick dra den vikt han behövde så tyckte jag det var en bra idé att han lånade min bil. Då kunde de repa ljuddämparen, byta kamrem och göra en allmän välbehövlig service.

Det är nämligen så att i Estland kan de reparera och laga bilar för en bråkdel vad det kostar här. Det spelar i stort sett ingen roll vad vfel det är. Det är billigare att fara dit – resan inkluderad.

Närmaste vägen till södra Estland är att åka med färja till Riga från Stockholm. Så Kalle och en polare till honom stack iväg med min bil och släp. Vid Gävle började laddningslampan blinka. Från Uppsala lyste lampan rött hela tiden. De kom ombord på färjan men då hade batteriet dött. Generatorn laddade inte. I Riga så hade batteriet återhämtat sig så bilen startade men lampan började lysa rött. De hade tur och kom fram till en verkstad. I finanskrisens Riga fanns inga bilar på verkstaden. Folk hade inte längreråd att reparera sina bilar på verkstad.  Så verkstadsägaren och mekanikern blev glada. För i det här området var arbetslösheten 30%. Där hans fru jobbade hade en av tio jobb.

För att generatorn skall skicka ström till batteriet så krävs det en förbindelse av två mycket små kolstavar. Dessa slits och är en förbrukningsartikel. De några millimeterstora kolstavarna sitter i en kolhållare som är fastskruvad på generatorn med fyra skruvar. De pressas på plats av en fjäder som strömmen går i. När kolet är sönderslipat så slutar generatorn fungera.

kolhållare och en vanlig tändsticksask

När det är ekonomisk kris så hållerr man inte varor i lager. Lagret säljs ut och intäkterna går till viktigare saker. Verkstadskillarna åkte runt i Riga i drygt fyra timmar innan de fann en ny exakt likadan kolhållare. En timmes monteringsjobb och det hela gick på 40 lats. Det var inte lätt att hitta en ny kolhållare tydligen.

När Kalle gjort sina ärenden och låtit repa min bil så var han på väg hemåt igen. Och så började lampan lysa i Sverige. Vid Gävle Bro var det stopp. Men Biltema fanns sex km bakåt. Så de fick hjälpa att ladda batteriet av en Tornedaling. Och lyckades ta sig till Biltema. Biltema hade ingen kolhållare till denna Bosch-generator. Men Kalle köpte borrmaskin och torx-skruvmejslar. Plockade bort luftrenare med mera och tog loss kolhållaren. Fjädern hade bränts av i den nya kolhållaren. Flyttade kolen till den gamla. Situationen var desperat. Borrade hål i hållaren och drog en liten kabel mellan kol och generator. Använde fjädern från en kulspetspenna. Efter fyra försök så blev polaren desperat. Det småregnade och var mörkt. Han ville skaffa en hyrbil. Kalle gjorde ett sista femte försök och det fungerade. Och bilen fungerar fortfarande. Men det är reparerat av en amatör så en ny kolhållare vore ju bra att ha.

Kalle har inte så mycket mer bilkunskap än vad jag har. Men är situationen knepig så måste man lösa problemet. Här hemma var vi runt till Biltema, Mekonomen, Meca och Laitis. Alla firmor som borde ha denna otroligt vanliga reservdel. Men icke. Så då åkte vi till Nordiska Bil, återförsäljare för Ford och Volvo. Det fanns ingen kolhållare i deras data. Men, man kunde ta och sätta dit en renoverad generator för 4.500 kr. Och jobbet skulle ta mer än två timmar. Så jag gissar det skulle kosta över 7.000 kr.

Jämför med bilens värde/inköpspris. Så du skrev jag mail till Fords huvudlager i Sverige. Och fick till svar.

Den här typen av generator har ingen lös kolbrygga. Därav att ingen eftermarknadskedja säljer den löst.
> Du kan höra med en Bosch verkstad om den kan renoveras för en vettig peng annars är byte enda alternativet.

Jag skrev igen och berättade hela historien. Att den satt med fyra skruvar. En timmers jobb ta bort den och dubbel tid att plocka ner hela generatorn. Kolhållaren måste finns i miljontals exemplar och kostat några kronor i tillverkningskostnad.

Och fick till svar:

Ford tillhandahåller tyvärr inte reservdelar till denna typ av generator.

Så det är så här marknadsekonomin är disfunktionell. Och då kan vandra över till det korkade beslutet som regeringen gjorde när man fattade beslut om att vi inte längre behöver sätta klisterlappar på nummerplåten på bilen som visar att vi betalt fordonsskatt. Det sparar visserligen 40 miljoner årligen, men, men. De som hade invändningar mot detta var polisen som skulle få mer jobb att kontrollera och registrera de som inte betalt skatten.

Jag har de senaste åren fört fram till åtskilliga instanser att man kan spara mera om man går ytterligare ett steg än bara ta bort klisterlapparna. Nu får ju polisen mer jobb. Polisen uppgift kan inte vara att hålla på att registrera och kontrollera om folk betalt sin fordonsskatt. Men så här är det för vår regering är lika knäpp som oppostionen.

Fordonsskatten bör istället läggas på bränslepriset. Och även den obligatoriska trafikförsäkringen samt registerhållaravgiften. När Vägverket fanns på sitt sätt för några år sedan så räknade man med att minst 150.000 bilar kördes omkring oskattade. Förorening, slitage och olycksfallsrisk betalas enligt min modell på ett rättvist sätt om en 5-10 bränslebolag får i uppgift att ta ut samma totalsumma som nu men över bränslepriset. Polisen kan då ägna sig åt mer väsentliga uppgifter. Några register försvinner. Massor med pengar sparas för oss alla. Jag tycker det är en piratfråga alternativt en fråga för ett de förnuftiga.

fredag, december 4th, 2009

Man behöver kanske ingen TV? Naturen är fullt nog.

Public service, med eller utan en onödig registerverksamhet

Public service är radio och tv i allmänhetens tjänst. Uppdraget för SVT, SR och UR är att ge svenska folket allt från nyheter och dokumentärer till underhållning och utbildning – på ett sakligt och objektivt sätt.

­Alla hushåll som har tv-mottagare ska enligt lag betala tv-avgift. Under hela året besöker kontrollanter privatpersoner och företag som inte betalar tv-avgift. Vid skärpt avgiftskontroll används ett pejlingsinstrument. Radiotjänst använder sig av Sparregistret som uppdateras via folkbokföringen vilket endast möjliggör registrering av gifta par och registrerat partnerskap.

Det här är ett orättvist system eftersom det tvingar människor som har en tv-mottagare i någon form och som har små inkomster, studenter, arbetslösa, ungdom, pensionärer med flera) att betala lika mycket som de som har stora inkomster. Public Service skall stå i allmänhetens tjänst, dvs vara tillgängligt för alla på lika villkor. Det gör det. Dessutom innebär nuvarande system en kontroll och registrering av nästan hela befolkningen. Det är dyrt eftersom systemet är onödigt.

Nuvarande system måste därför avskaffas och pengarna tas direkt från statsbudgeten. För att undvika klåfingriga politikers ekonomiska styrning av public-service-företagen så kan konstruktionen bestå av en procentuell avgift av den ekonomi som finns till förfogande. Eftersom Public service är en grundbult i det demokratiska systemet så kan procentsatsens fastställande ges grundlagskaraktär, dvs två ordinarie val krävs för att fatta beslut om ändring av procentnivån.

Sakfakta: Under 2009 är tv-avgiften 2 076 kronor per år

År 1978 slopades den särskilda ljudradioavgiften och 1990 togs färgtillägget bort.

År 2008 kostade Radiotjänsts verksamhet 162,7 miljoner kronor. TV-avgiften sätts in på Rundradiokontot hos Riksgälden varifrån pengarna fördelas till SVT, SR och UR. Det är riksdagen som beslutar om fördelningen till de olika programbolagen.

År 2008 fördelades 6,4 miljarder kronor. Fördelning nedan i procent och miljoner kronor.

  • SVT,  53,2 procent (3 405,6 )
    SR , 34,9 procent (2 230,8)
    UR , 4,5 procent (287,5)
    SR förvaltning, 4,7 procent (303,0)
    Radiotjänst, 2,5 procent (162,7)
    Granskningsnämnden, 0,1 procent (7,2)

  • Förvaltningsstiftelsen, 0,01 procent (1)

En piratsyndikalistisk analys och problemlösning av vårt nuvarande bytessystem av varor och tjänster

onsdag, december 2nd, 2009

Ett och två-öringar är också pengar

Användningen av pengar är en metod för att förenkla försäljning och köp av tjänster och varor. Pengar är en slags transaktionsbärare av ett visst värde. Användningen av penningar genomsyrar nästan allt vi gör. Penningrörelserna är det globala blodomloppet inom den ekonomiska sfären.

I huvudsak använder vi oss av kontanter och elektroniska tillgodohavanden (digitala pengar) vid dessa livsviktiga och dagliga transaktioner. Använder jag mig av kontanter så sker transaktionen omedelbart och under båda kontrahenternas kontroll. Med kontanter avses då inte bara sedlar och mynt utan även kommande kort som kan vara utformade på olika sätt. Ett kort kan t ex innehålla
300 kronor och man kan t ex överföra till ett annat kort 253,48 kr i en omedelbar transaktion och då också se hur mycket som finns kvar på kort. Kortet är en slags privat börs.

Det viktiga ur en mängd olika aspekter är att veta vem som kontrollerar och äger överföringssystemet av våra elektroniska tillgångar. Och att vi själva får maximalt inflytande och insyn i detta. Dispositionsrätten av våra elektroniska tillgångar har vi nämligen lämnat över till privata ägare (i huvudsak kallas de banker) som har som målsättning att använda pengarna till spekulationer med syfte att skapa vinst och maximera denna. Finanskrisen har visat hur oacceptabelt vanvettigt våra pengarna har använts. Bankerna avgör dessutom om vi ska ha rätt till konton och hur mycket det ska kosta att använda deras tjänster. Svenska Staten och andra stater har varit tvungna att ställa upp med garantier för insatta pengar på grund av de uppenbara risker för bankers konkurs och total finansiell kris i hela systemet. Som skattebetalare garanterar Staten oss att vi skall betala in pengar till oss själva om vi haft några tillgångar hos en enskild bank när denna gått överstyr.

BankGiroCentralen AB är den centrala aktören i Sverige vid förmedling av betalningar och betalningsinformation mellan banker och bankkunder. Bankgirot är det enda girosystemet i Sverige som hanterar alla typer av betalningar oavsett bank. Varje dag förmedlar BGC bankgirotransaktioner till ett värde av 25-50 miljarder SEK. BGC ägs av SEB, Swedbank, Handelsbanken, Nordea, Danske Bank, SkandiaBanken, Ålandsbanken Sverige AB och Länsförsäkringar Bank.

Att åtta banker äger det enda betalningssystemet är naturligtvis helt oaccetabelt. Att Swedbank och Länsförsäkringar Bank på olika sätt är kundägda är som historien visar ingen som helst garanti för hur pengarna används. Även här har styrelse och ledning visat att de fritt kan disponera de insatta medlen till vild spekulation och egna höga bonusar.

Den enda möjliga lösningen för närvarande som jag ser det är att Svenska Staten tar över Bankgirocentralen AB och bankgirot. Konstruktionen måste bli så att individen har full rätt att använda sig av sina tillgängliga medel. Grunden må vara att pengarna finns direkt tillgängliga för individen på ett konto, som inte belastas av någon form av avgift/kostnad. Därefter kan man välja hur man vill fördela sina pengar. Överföra dessa till ett bankkonto eller använda dem för betalning. Den elektroniska förvaringen måste vara så likvärdigt konstruerad motsvarande som om man har de kontanta pengarna i en byrålåda eller i madrassen.

Tillkommande fakta:

SWIFT, Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication, är en medlemsägd kooperativ organisation genom vilken den finansiella världen bedriver sin verksamhet. Över 8.300 bankorganisationerna värdepappersinstitut och företagskunder i fler än 208 länder utbyter miljontals standardiserade finansiella meddelanden varje dag.

EU:s justitieministrar har sagt ja till ett nytt avtal som ger USA rätt att ta del av uppgifter om EU-medborgares bankkonton. Nu har bankorganisationen SWIFT flyttat sin backup-dator från USA till Europa. Ett nytt avtal har tillkommit för att amerikanska myndigheter i fortsättningen ska få information om misstänkta terroristers finansiella aktiviteter.
Bankgirot är en tjänst från Bankgirocentralen som säljs till i första hand företagskunder genom de banker som är anslutna till systemet.
Tjänsten är öppen för alla och knyts samman med unika bankgironummer, som i sin tur är kopplade till bankkonton. Tanken är att betalaren inte behöver känna till betalningsmottagarens banker eller bankkontonummer. En mottagare kan välja att peka flera bankgironummer till ett och samma bankkonto, till exempel av bokföringsskäl.
Bankgirots olika tjänster säljs av de banker som är anslutna. Kraven för att ansöka om ett bankgironummer bestäms av banken.
Plusgirot är en tjänst från Nordea för att överföra pengar.

http://www.swift.com/about_swift/company_information/index.page?