Archive for the ‘Uncategorized’ Category

tisdag, mars 16th, 2010

BÄNGEN TRÅLAR

För några dagar sedan kom ett sådant där kuvert som man får ont i magen av. Det var från Länsstyrelsen.

Jag läser de stora svarta bokstäverna och orden.

Länsstyrelsen har genom register eller annan information fått kännedom om att du bedriver verksamhet i primärproduktion av livsmedel.

Är du primärproducent? frågor dom.

Vilket register och vem har gett dom denna ”annan” information?

Ordet primärproducent och företeelsen primärproduktion är helt nya begrepp för mig. Aldrig hört talas om det hela. Nu håller byråkratin på och skapar ord som man definierar innebörden av och som man har full kontroll över. På så sätt tänker man också ta kontroll över mig.

De påstår att enligt EUs regler ska producenter i primärproduktion själva anmäla sin verksamhet till Myndigheten. Detta skall ske från 1:a januari 2009. Länsstyrelsen skall upprätta ett register så dom vet vilka som är primärproducenter och vad de primärproducerar.

Art 6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien.

Kristallklart är att jag inte är någon primärproducent och inte håller på med någon primärproduktion av livsmedel. Jag är bara en utrotningshotad småbonde som hankar mig fram. Inget annat.

Exempel på primärproduktion är

plockning av vilda bär och svamp

biodling och tillverkning av honung i anslutning till biodlingen

fiske

produktion, hantering och förvaring av ägg på gården

Undantag

Den som producerar primärprodukter för eget bruk omfattas inte av bestämmelserna i livsmedelslagstiftningen och behöver därmed inte registrera sin verksamhet.

Privatpersoner så väl som registrerade primärproducenter får leverera små mängder av egenproducerade primärprodukter direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandlare eller restauranger som levererar direkt till konsumenter omfattas inte av kravet på registrering. Vad som är små mängder bestäms av Länsstyrelsen. Definition av små mängder finns ej i någon lagtext.

Men, men.

För att Länsstyrelsen ska kunna bedöma om din livsmedelsverksamhet ska registreras som primärproduktion så är du skyldig att skicka in ifylld blankett i bifogat portofritt kuvert. Registreringen hos Länsstyrelsen är kostnadsfri.

Av de över 30-talet produktionsinriktningar som man kan välja att Länsstyrelsens personal skall kontrollera skall man kryssa för i lämpliga rutor. I kursiv stil skriver man (kryssa endast för ett eller flera alternativ). Det var ju en knepig uppmaning. Om någon har två eller tre verksamheter så skall de alltså inte kryssa något. Två och tre är ju inte ”flera”. Man har också valmöjlighet att kryssa i ”annat”. Två olika annan till och med.

Länsstyrelsen vill också veta om verksamheten kommer att vara tillfällig eller kontinuerlig. Jag ansökte faktiskt för ett par år sedan om att få dispens i 150 år för att slippa bygga ligghall. Men även 150 år är ju tillfälligt. Och någon gång måste man ju gå i pension.

Om man går med i något certifierat kontrollsystem så kan det hända att man får färre årliga kontrollbesök från Länsstyrelsen påstår dom.

Jag har en del alternativ att välja på; branschriktlinjer för fusariumtoxin, KCF Norm för gödselförorenande djur, plan och riktlinjer för frivillig salmonellakontroll för fågel, eller för mjölk, eller för gris, plan och riktlinjer för campylobakter för fågel, svensk fågels omsorgsprogram, svenska äggs dito, tvärvillkorsrådgivning, krav, IP Sigill trädgård eller dito för nöt, mjölk, kyckling, gris eller biodling. Eller miljöhusesyn eller dito för bin. ”Annat” kan jag också gå med i.

Jag hade tänkt mig ha ett par sommargrisar så någon griskontroll kunde ju vara kul att vara med i. Men jag har ju lovat några yngre, som är med i någon sådan där militant vegetarianrörelse, att sluta käka gris för att grisar är trevliga och kloka djur. Så då föll det alternativet bort.

Jag gillar inte Länsstyrelsens egen anteckningskolumn avseende ”Riskklassificering”. Två alternativ finns; Prioritetsklass och erfarenhetsklass. Vad betyder detta?

Nu har jag läst detta brev från Länsstyrelsen en fem gånger kanske. Jag kan inte finna att jag på något sätt hör hemma i dessa register. Jag skickar därför inte in något.

En granne till mig. Han kämpar på med en massa mjölkkor. Hörde av sig. Han hade väl också fått ont i magen. Jag rekommenderade honom att inte bry sig. Han och vi alla andra finns ju i en massa register. Och vi har redan skickat in en massa blanketter med information. De vet ju redan vad folk pysslar med. Det är mycket mentalt ofriskt om man skall skicka in information om vad man inte sysslar med.

Låt oss slippa djurpoliser organiserade som FBI

onsdag, mars 3rd, 2010



Den folkpartistiske EU-politikern Marit Paulsen kräver mer övervakning, skärpta och tuffare kontroller samt kraftigt avskräckande straff. Hon vill etablera en ny polisstyrka som hon vill ge namnet djurens FBI. Propagerandet för en hårdare samhällsövervakning på djurområdet är en sorglig variant av populism utan någon analys av själva grundproblemet.

Att grisar vanvårdas och att djur far illa beror inte på att djurskyddslagen är för svag eller att kontrollsystemet i sig inte fungerar. Redan nu har varje djur en form av personnummer i EU. Vid födsel, förflyttning och slakt registreras alla händelser till det enskilda landets databas. Katter, hundar och andra sällskapsdjur undantagna på olika sätt. Paulsen liksom andra övervakningsförespråkare på en mängd andra områden blir därför förespråkare för en riktigt otrevlig samhällsutveckling.

Man kan dra paralleller med datalagringsdirektivet. Datalagringen innebär att alla våra mobiltelefoner blir statliga spårsändare. Hur vi rör oss i vardagen, vem vi pratar med och vilka vi skickar mail till lagras i enorma databaser som kan användas för att kartlägga våra liv. På djurområdet finns redan databaserna och nu ska en ny typ av polis etableras. Samma idéer om kontroll, övervakning, registrering som lösning på felaktigt tagna politiska beslut innebär i förlängningen att det skapas ett totalitärt samhälle av aldrig tidigare slag.

Orsaken till misskötta djur och förgiftade vegetabilier finner vi EUs ekonomiska stödsystem. Före Sveriges inträde i EU, då vi också hade ett stödsystem till jordbruket, tog slakterierna inte emot sjuka, skadade, smutsiga eller vanvårdade djur. Den lantbrukare som inte skötte sina djur på ett fullgott sätt slogs därmed automatiskt väldigt snabbt ut från marknaden.

Nu får Unionens lantbrukare i princip betalt per djur (omräknat till djurenheter) före de skickats till ett slakteri. Ju mer djur desto mer betalt från EU. I all djuruppfödning som omfattas av EU-stöden är dessa ersättningar av mycket stor betydelse för det enskilda jordbruksföretagets ekonomi. Det finns ett klart ekonomiskt incitament att basera verksamheten på kvantitet istället för på kvalitativ djuromsorg. EUs stödsystem till lantbruket är ett styrsystem som gynnar vanvård av djur.

För att en tänkbar FBI-kontroll ska fungera krävs att djurpoliserna kommer ut till varje djurägare varannan vecka. Grekiska FBI hit och svenska FBI till Irland t ex. En sådan kontroll blir oacceptabelt dyrbar. Ingen skulle heller driva ett företag under sådan övervakning. Så alla dessa idéer om ökade kontroller och övervakning är förkastliga på grund av ineffektivitet, ekonomisk omöjlighet och en total rättslöshet på integritetsområdet.

En dellösning på problemet med vanvårdade djur skulle kunna vara att inget EU-stöd betalas ut förrän djuret slaktats och/eller besiktigats av veterinär eller motsvarande.

Marit Paulsen är vice ordförande i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och hedersledamot i parlamentets arbetsgrupp för djurskyddsfrågor.

Se även

http://saltakvarn.wordpress.com/2009/03/26/marit-paulsson-har-fel/

måndag, mars 1st, 2010

Med anledning av den urusla skötseln och underhållet av järnvägen och Statens Järnvägar menar vi att infrastrukturministern Åsa Torstensson och alla de högre cheferna för såväl SJ som Banverket måste avgå. De har inte skött sina uppdrag. Anser man att man får för lite tilldelade medel för att fullföra uppdraget så avgår man. Istället har de fortsatt bygga på den kultur som startades av socialdemokraterna, där det primära har varit att de som chefer skall premieras med oacceptabelt höga lönar. Fotfolket har man förnedrat genom att ha en slags ”Idol-”-uttagningar som ersättning för anställningsintervjuer. Tågvärdarna har fått betala sina egna arbetsuniformer inför sin första praktik. Ett absurt bokningssystem har etablerats där man måste göra bokningen exakt tre månader före avresedatum för att få lägsta pris. Bokar man tre månader och en dag före avresan så är priset det dubbla. För att få åka tåg utsätts dessutom betalande passagerare för identitetskontroll.

När man hör SJ-chefen i TV uttala att X-2000-tågen skall tåla -40 grader så visar det på en oacceptabel brist på kunskap. Redan vid 10 minusgrader och 100 km i timmen så har man passerat denna temperatur på grund av köldeffekten. X2000-tågen har vattentankarna under vagnarna. Det är självklart att vattnet då fryser och toaletterna slutar fungera. Den långa erfarenhet av tåg i norrlandsklimat har man inte brytt sig om att ta tillvara. Norrlandsvagnarna har t ex vattentankarna i taket. När man köper in tåg som inte fungerar i svenskt vinterklimat så är det bevis på avsaknaden av nödvändig kompetens.

Självklart måste man ha reservkapacitet för att klara de värsta scenarierna. Hur skulle det se ut om kärnkraftverk, skyskrapor, vattenmagasin med mera inte vore byggda för att stå emot de värsta tänkbara scenarierna. Nu har man inte ens brytt sig om att vi har årstider utan kalkylerat med att vintern kanske för en gångs skulle blir utan snö och hösten utan löv.

Det är inte bara ett felaktigt val av chefer som har kostat resenärerna och samhället enorma summor i förlorade arbetsintäkter och förspilld livstid. Hela löne- och priskulturen måste förändras i grunden. Att införa likalöns-principen för alla anställda inom SJ och banverket skulle teoretiskt vara den mest effektiva metoden för att få bukt med den felaktiga kultur som nu råder. Men ett direkt inflytande av fotfolket och resenärerna skulle direkt ge markanta förbättringar.

tisdag, februari 9th, 2010

KOMMENTARER TILL FÖRSVARSMAKTENS TILLSTÅNDSANSÖKAN ANGÅENDE BODENS SÖDRA SKJUTFÄLT FRÄMST AVSEENDE NYA ARTILLERIÖAR

Den skjutning som pågår vid Bodens södra skjutfält är av den omfattningen att den är tidvis störande genom dova buller- och luftmattor. Vi har dock vant oss vid denna omfattning och den har pågått under många år.

Vi är dock klara motståndare till en utökad skjutning på och/eller till skjutfältet då detta kommer belasta oss med en mängd negativa direkta och kommande följdverkningar.

Vi är ännu mera negativt inställda till etableringen av de artilleriöar som Försvarsmakten önskar etablera.

Alla tre artilleriöar kommer att orsaka mer buller som vi kommer drabbas av.

Vi har valt att bo här för att just slippa det larm och det buller som stadsmiljö och närhet till andra bullrande verksamheter skapar. Vi vill inte drabbas av mera buller i vår närmiljö. Fyrkantsområdet är ett av de tätaste bebyggda områdena i hela Sverige, undantagsvis storstadsområdena. Möjligheterna att komma ut i naturen utan att förflytta sig stora sträcker kommer därför beskäras kraftigt. Alterdalen, dvs hela den dalgång, som omges av Alterälven är en extremt naturskön plats, som har få motsvarigheter. Det finns ytterligt få älvar där man på ett fridfullt, lugnt och säkert sätt kan paddla kanot större delen av älven. Lugn, rekreation, tystnad med endast naturliga ljud är vad människan behöver. Detta blir en mer och mer ekonomiskt värdefull tillgång till den alltmer ljud- och ljusförorenade miljö som allt fler människor finner outhärdlig. Allt detta kommer att spolieras om Försvarsmakten får tillstånd till utökad skjutning och tillkomsten av artilleriöar. Framtidens försörjningsmöjligheter för oss lokalt boende krossas på så sätt effektivt.

De områden som Försvarsmakten valt ut är sådana områden som är mycket glest befolkade och som kan karakteriseras vara en sista vildmark i vårt närområde. Försvarsmakten menar att ”Generellt sett anses militära övnings- och skjutfält ha en positiv inverkan på naturen med individrikare flora och fauna, jämfört med ekonomiskt exploaterade marker i omgivande områden.” Dessa marker är inte exploaterade utan är just sådana naturliga vildmarker där en naturlig skogsvård och normalt skogsverksamhet som hänger ihop med mänsklig aktivitet är rådande. Oavsett vilken inverkan skjutningen har på området så är det till det sämre för oss boende. Det är till exempel så att naturreservat och andra betraktelseobjekt alltid är någon positiv företeelse i vår närhet. Vi vill ha möjlighet att gå ut i naturen och plocka bär, svamp och se på de naturbiotoper som uppstått i vårt deltagande i det ekologiska samspelet med naturen. Vi människor i Alterdalen är en del av den ekologi som Försvarsmaktens idéer kommer slå sönder.

I framtiden kommer Försvarsmakten använda sig av lys- rök- och spränggranater vilket kommer göra det dagliga livet ohållbart och outhärdligt för många. En mängd andra vapentyper, som vi inte ens nu vet vad de har för inverkan på vårt liv och leverne, kommer också enligt Försvarsmakten att så småningom börja användas. Ett sådant carte blanc-synsätt är fullständigt omöjligt att stödja.

Försvarsmakten menar att ”Den verksamhet för vilken militärövningen görs innebär att förutsättningar finns för att tillgängligheten till skjutfältet för allmänheten blir förbättrad.”

Eftersom verksamheten skall begränsas till 225 av årets dagar och även pågå på kvällar, nätter och helger så finner vi Försvarsmaktens påstående som tämligen absurt. Ingen kommer våga gå till dessa områden eller vistas där. Ingen kommer våga släppa dit sina barn. Hela området kommer att bli betraktat som en farlig zon. Vi och våra barn vill kunna gå dit exakt de tidpunkter när det passar oss. Vår tid och vår barns tid till att gå ut i skogen är tämligen begränsad. Vi kan på intet sätt ta hänsyn och inrätta vår liv, våra arbetstider och våra barns skolgång efter de tider då Försvarsmakten har intresse av att skjuta och öva med sina vapen.

De ekonomiska förlusterna för oss boende i området kan bli enorma. Området blir oattraktivt. Fastighetspriserna sjunker. Skolan läggs ner. Turistföretag och andra motsvarande företag får lägga ner sin verksamhet och framtida kan inte starta. Från att ha varit ett mycket attraktivt område så blir hela området förfulat och nersmutsat av Försvarsmaktens plötslig behov av att öka övningsverksamheten.

Rysslands potentiella hot mot Sverige, som försvarsministern precis för ett antal dagar sedan uttryckte i Sälen på Folk- och försvarskonferensen, existerar inte. Det allmänna världsläget är inte så att mera övningar behövs. Sveriges försvar har och genomgår en stor omvälvning från ett allmänt totalförsvar till att agera världspolis under FN- och EU-flagg på de mängder med konflikthärdar som pågår på planeten. Ur militär synvinkel finns det inget som helt behov att utöka verksamheten med militära verktyg som vi inom överskådlig tid inte har behov av. Snarare borde man dra ner på nuvarande verksamhet till ett minimum. Vi befarar istället att syftet med artilleriöarna och den utökade verksamheten hänger ihop med de önskemål från andra länder i EU att få tillgång till övningsplatser eftersom sådana inte finns eller har ett starkt folkligt motstånd i dessa länder.

Vi har kommit en bra bit in på 2000-talet. Att avfyra vapen konkret och lära känna vapnens konstruktion, ta på dem med händerna och handhava dessa kan göras på en samlad plats. Att konkret se effekterna av detta kan också betraktas på en plats. Alla andra former av skjutning och övningsmoment kan simuleras och ge realistiska upplevelser genom att använda sig av den utvecklade 3-D-teknik som skett hos datorerna och programmen.

Försvarsmaktens tankegångar är anpassade till en tidsepok som är försvunnen. Tiden har sprungit förbi de som tänkt ut dessa åldriga och otidsenliga metoder för militär övningsverksamhet. Ett förverkligande av dessa tokerier kommer att drabba oss boende på ett mycket negativt sätt både ekonomiskt, hälsomässigt, socialt och ur allmän välfärdsaspekt.

Vi motsätter oss alltså alla tankar på en ökning av den militära verksamheten som pågår i vår natur och föreslår istället en minskning av denna samt en övergång till dator-simuleringar.

skrivet enligt uppdrag för Alterdalens Bygdeförening

onsdag, februari 3rd, 2010

Bengt K. Frågar i PT (3/2) om Piteå behöver två kommunalråd. Naturligtvis inte! Problemet är dock allvarligare än så. Kommunerna fungerar i huvudsak för att administrera riksdagsbeslut. Partierna på kommunal nivå har därför spelat ut sin roll. De är nu samtliga parasiter på samhällets övriga funktioner. I Piteå ”stjäl” partierna 2,7 miljoner årligen. Sedan tillkommer en mängd andra stöd och kringkostnader. Totalt i Sverige plockar partierna ut över en miljard årligen. Partierna har blivit oberoende av medlemsavgifter. Penningflödet till partierna har ökat med 40% eller 4 ggr inflationen från 2000 till 2007. Och allt färre svenskar engagerar sig i något parti. Vi har fått ett system som inte bara är odemokratiskt utan också kraftigt antidemokratiskt. Framtiden blir ännu värre.

Lösningen på det här korrupta systemet är att partier inte längre skall få väljas till fullmäktige. Istället skall de bästa krafterna, oavsett ideologisk/politisk ståndpunkt, nomineras, utfrågas och väljas i direkta personval. Sådant kan ske över Internet. På samma sätt skall kommunalråden väljas. Och självklart skall befolkningen få avgöra om vi ska ha ett eller två.

Partigängare av alla färger, och speciellt de som har feta löner och kontaktbonusar, kommer naturligtvis att försvara rådande system. Därför upprepar jag. Ni parasiterar och hör till historiens soptipp. Vill ni som politiska partier ha ekonomiskt stöd så kan ni som alla andra ideella föreningar ansöka om bidrag.

onsdag, januari 20th, 2010



fyratusenfemhundra nöjesjägare gick ut på jakt

en kick av adrenalin de fick

femton honor av varg de sköt

friska var de alla

minster Carlgren ljög för fullt

och sa att endast sjuka vargar dödas nu

tolv hanar av varg de sköt

friska var de alla

varför döda varg för nöjes skull

när vargen dödar vilt för kött att leva av

Från 1972 till 1999 dödade älg, hjort, rådjur och ren mellan tio och femton människor per år.

Varje år skadade dessa djur också cirka 100 människor svårt.

De sista tio åren har antalet dödade och svårt skadade varit ungefär lika högt som tidigare. Ändå har bilarna under dessa år blivit mycket säkrare.

Nöjesjägarnas jakt a la slakt är fortfarande nödvändig för att älg, råddjur, vildsvin och hjort inte skall explodera i reproduktion och skada oss människor, sig själva och allt växande grönt. Men något är fel när det i genomsnitt dör 1,6 människor per år vid jakt. Ungefär 30 hundar dödades av varg 2008. Ungefär 135 hundar skadades eller dödades med vådaskott av jägare.

I Sverige finns ca 270’000 älgar, omkring en million rådjur; som ökar i antal, 50’000 vildsvin; som ökar i antal.

Förutom det oerhörda lidande som skadade och dödade människor orsakas av dessa djur så är de ekonomiska kostnaderna enorma.

För att uppnå en rimlig ekologisk balans, dvs få bort en mängd olämpliga nöjesjägare och minska viltolyckorna till en rimlig nivå, krävs nog minst 20’000 vargar eller mer i Sverige. Antalet vargar och deras bytesdjur kommer så småningom att etablera en ekologisk balans mellan sig. På den isolerade ön Isle Royale, Michigan nära Kanada, har vargar och älgar samexisterat de senaste 70 åren utan att de utrotat varandra. Denna långvariga studie av förhållandet mellan varg och älg visar just detta. Vargarna gick över isen och övertog den mindre prärievargens roll som predator.

Rumänien har Europas största population av björn och varg. På en yta av mindre än dubbla Jämtland lever nästan tre tusen vargar, fem och ett halvt tusen björnar och fem miljoner människor.

Det svenska fäbodbruket där får, getter och nötkreatur släpps på fritt skogsbete bedrivs kanske av ett hundratal brukare. Regeringens utredare konstaterade 2003 att Dalagens praxis (det inte är djurägaren utan den som vill skydda sin mark mot betande djur som får anordna stängsel) inte var överensstämmande med dagens krav på djurskötsel och intrång på annans mark. Eftersom vargen skyr el i stängsel och kostnaderna är helt försumbart för Staten så kan denna bekosta uppsättande av elrep inom de områden där fäbodbruket fortfarande bedrivs.

Ett första lämpligt delmål, som alla borde kunna enas om, vore därför om antalet köttjägare (varg) blev lika stort som antalet nöjesjägare (människa).

Varför?

onsdag, januari 13th, 2010

Ibland undrar jag varför. Varför inte bara acceptera sakernas tillstånd. Varför inte godtaga alla dumheter som kontrollsamhället och byråkratin hittar på? Varför inte anpassa sig? Lugnt och snällt.

Det här är det mest tråkiga jag skrivit på länge. Det här är nämligen en överklagan som berör väldigt få och själva ärendet är tämligen obegripligt för de allra flesta. Eller så gäller det alla. Utan mat så blir livet ganska så kort.

När Statens Jordbruksverk lade ut tusentals kronor för att utreda och fatta beslut om att dra tillbaka en 0,02 hektars stödrätt vars värde ligger på mellan 25 till 30 kronor från någon stackars bonde i Norrbotten som jag inte känner tänkte jag att jag måste väl också bidra med något. Eftersom jag inte fattat någonting av det beslut, som berörde mig själv, som jag fått av nämnda Jordbruksverk så föll det sig naturligt att skriva en överklagan efter den frustration jag kastats runt i vid mitt besök på Hushållningen i Luleå.

Vad säger man? Låtom oss lida, låtom oss plågas. Tortyren gör en stark. Så blir resultatet för den som orkar läsa och inte minst begripa. Betänk då de timmar jag lagt ner på detta, vad det nu är. Lycka till!

Nu drar Jordbruksverket in ungefär 78 000 stödrätter hos drygt 20 000 lantbrukare (=25% av lantbrukarna). Stödrätten är en rätt som innebär att lantbrukaren har möjlighet att söka så kallat gårdsstöd. Gårdsstödet infördes 2005 och ska bidra till att produktionen i större utsträckning styrs av konsumenternas efterfrågan.

Till Länsrätten i Jönköpings län

c/o Statens Jordbruksverk

551 82 Jönköpings

Härmed överklagar jag beslut fattat 2009-12-28 ärendenummer 32366 med beslutsnummer 34510.

Mitt överklagande gäller allt – alternativt det mesta plus lite till.

Jag överklagar att det på intet sätt framgår vad det är jag skall eller kan överklaga.

I beslutet redovisas en mängd med siffror i kolumner som inte säger mig någonting.

Vad är det konkret jag skall kunna överklaga?

Jag överklagar härmed till att börja med i alla fall nu siffrorna och kolumnerna.

Ni skriver ”Under åren 2005-2009 minskas ditt stödrättsinnehav enligt nedanstående”.

I år har vi år 2010.

Hur kan ni minska något retroaktivt som redan är använt och förbrukat?

Om det vore ransonering på diesel och jag hade rätt att köpa in 1000 liter diesel 2005 vilket jag också då gjort till fullo så skulle ni alltså kunna skriva att ni minskar min rätt att köpa in 1000 liter diesel till exempelvis med 50% år 2005.

Värdet som ni drar in motsvarar 975,32 €. Per år.

Vad betyder det? Skall jag betala tillbaka något? Vad menar ni?

På er webbplats skriver ni: ”Vi kommer också att dra tillbaka stödrätter som du fick 2005, om betesmarken som låg till grund för stödrätterna inte då uppfyllde de nya betesmarksreglerna för gårdsstödet som beslutades 2009”.

Hur kan ni bevisa (när ingen kan bevisa) att betesmarken på ett skifte 2005 inte uppfyller de regler som finns år 2009. Betemarken kan mycket väl ha uppfyllt 2009 års krav år 2005 men inte i år då inventering av era säsongsanställda utfördes. En lantbrukare kan ju ha minskat sitt djurinnehav och minskat betestrycket på det år 2009 inventerade skiftet. Det finns inga regler som säger att lantbrukaren är livegen. Stödrätterna har ingen som helst koppling till ett specifikt skifte utan kan säljas på en fri marknad. Stödrätterna är skiftes-obundna.

Det framgår inte om jag har någon sådan mark. Ni har gjort ett flertal kontroller av min mark. 2005 godkändes den mark som låg till grunden för de stödrätter som jag erhållit. Antagligen så finns någon hektar stödrätt med som gäller ovanstående.

Jag överklagar detta och vill att ni lägger fram bevis för faktiskt förhållande år 2005 och vilken arealsnutt det gäller 2009 som inte godkänts för stödrätt.

Jag överklagar att ni inte redovisat vilket skifte eller bit av skifte tillbakadragandet gäller.

2010-01-13 var jag under två timmar på Hushållningssällskapet i Luleå för att få hjälp för att begripa vad ni menar. De har professionella mycket skickliga handläggare. De ringde både länsstyrelsen och Jordbruksverket. Ingen blev så mycket klokare men tack vare goda personliga kontakter mellan handläggare på Jordbruksverket och Hushållningssällskapet så skulle mitt ärende granskas speciellt. Man räknar med att mängder med överklaganden inkommer.

Vad som också framgick är att något ytterligare generellt utskick som förklarar innehållet i det beslut man meddelat inte kommer att skickas ut.

Jag överklagar detta förfarande. Alla har rätt att få information om vad de skall överklaga. Hade jag inte åkt till Hushållningssällskapet så hade jag bara stått som ett fortsatt frågetecken.

Antalet hektar som stödrätter dras tillbaka för uppgår i mitt fall till 8,34.

Vilka hektar? Var ligger dom? Hur skall jag kunna överklaga?

Jordbruksverket skriver på sin webbplats: ”De nya svenska betesmarksreglerna för gårdsstödet beslutades 2009 men gäller alltså även bakåt i tiden för åren 2005 till 2008. Orsaken till att de nya reglerna togs fram, var att EU kritiserat de gamla.

Du som sökte gårdsstöd och fick de här stödrätterna 2005 har alltså inte gjort något fel. Det var de dåvarande svenska reglerna som var bristfälliga. Den här marken uppfyllde aldrig de krav som EU ställer för gårdsstöd. Det handlar till exempel om skogs- och alvarbeten.”

En del av dessa 8,34 hektar kan utgöras av det unika skogsbetet jag har. Det framgår dock ingenstans om ni avser skogsbetet.
Ni begår avtalsbrott. Det skogsbete jag har, och som är noggrant kontrollerat av länsstyrelsens expertis, är unikt för Norrbotten. Det finns ingen motsvarighet i Norrbotten. Inte heller i Sverige eller EU eller på planeten Jorden. Skogsbetet här sträcker sig minst 200 år tillbaka i tiden. Det är en mycket extensiv och dyrbar driftsform som täcker över generationer. Det är inte något som man byter under en 20-50 års period hur som helst.

Jag överklagar att ni begår avtalsbrott.

De stödrätter jag har skulle jag kunna sålt på öppna markanden som en vara vilken som helst. Dessa stödrätter skulle kunna sålts vidare i flera led. Den siste köparen kan alltså förlora stödrätterna och dessutom bli återbetalningsskyldig utan att ha en aning om varför eller hur.
Jag överklagar det förfarande som innebär att ni garanterat att en stödrätt kan säljas utan negativa konsekvenser till andra brukare som saknar stödrätter. Detta är ett lögnaktigt beteende eftersom den som köper en stödrätt kan bli av med denna utan kompensation för förlusten av stödrätten. I flera led kan olusten vandra tillbaka. Vem skall stå för kostnaden för en indragen stödrätt? Inte bara värdet av stödrätten utan det totala produktionsvärdet som tillkommer genom innehav av stödrätt och gårdsstöd. Ert beteende är ett svekligt, fegt, lögnaktigt förfarande som drabbar hela jordbruksnäringen och alla bönder.

Enligt inofficiella uppgifter så har hela processen med indragna stödrätter och utredningar hittills kostat över 400 miljoner kronor. Enligt Jordbruksverkets prognos så beräknas jordbrukets företagsinkomst, dvs. jordbrukarnas ersättning för eget arbete och ränta på eget kapital, minska med 40 procent i år jämfört med 2008. De hundratals miljoner som processen med indragningen av stödrätter kostar borde istället tillförts lantbruksnäringen. Nu slås jordbruk ut igen.

När Statens Jordbruksverk, dvs svenska Staten, enligt tjänstemän hos EU, begått fel så skall kostnaden för felet inte belasta de enskilda bönderna. Det måste betalas av svenska Staten. Jag överklagar att denna kostnad hamnar hos enskilda bönder, inklusive mig själv. Jag vill att Länsrätten beslutar att alla kostnader som Staten i egenskap av Jordbruksverket orsakat genom att ha begått fel betalas av denna.

BD 2324 Anders Nordin

måndag, januari 11th, 2010

Jag har nu sammanställt ett kommunalpolitiskt program för pirater som vill ställa upp i val till kommunfullmäktige alternativ landstingsfullmäktige.

Du finner informationen på denna länk

http://forum.piratpartiet.se/Topic192911-464-1.aspx

Ibland jag tänker för mig själv

måndag, januari 4th, 2010

Ibland jag tänker för mig själv

Då blir det så här

Så var det

en julemiddag

en nyårsmiddag

få var vi som åt

men nu idag all denna mat uppäten är

det jag glömde bort att göra året som gick

var att skicka julkort till några jag fick sådana av

minnet har blivit kort

något annat av vikt ej det var

kanhända jag minns något av vikt

tjaa, det kan ju vara

att Sveriges under 50 år världens mest militariserade stat då fanns

nu råder istället jägarens tid

här finns knappt 200 vargar

27 måste nu slaktas har politikerna bestämt

vi har ju val i år

så över 12.000 jägare med statlig rätt att döda varg gav sig ut i snön för att färga den röd

så igår och förrgår togs ihjäl

en 30 stycken på ett ungefär

så jag tänker och funderar när jag skottar min snö

jag minns att under femtio år

att hus som då byggdes alla hade de atombombssäkra skyddsrum

att sirenerna övningstjöt varje år

att alla budskap som sade vi skulle ge upp var falska

i varje trappuppgång och i varje telefonkatalog fanns utrymnings-planerna beskrivna

själv var jag flygvapenpojke

jag visste allt om vartenda flygplan från NATO som Warsawapakten hade

och Sverige hade världens tredje starkaste flygvapen

hela Sverige täcktes av luftbevakningstorn för att se allt som kunde flyga över och under radarn

speciella telefonledningar vi hade

jag var en tio – tolv år då och vi övade flera gånger per år

i väntan på kriget

fem, nio eller tretton unga pojkar i varje hus som hörde till varje torn

vi hade alla våra vapen och skötte oss själva

och även nu på slutet av 80-talet och början av 90-talet

min enda traktor var krigsplacerad

min enda bil, en SAAB, likaså

och när kriget kom jag omedelbart skulle bege mig till särskild plats

returbiljetten har jag kvar

så det kanske inte är så underligt att när man ser ett hot

vargen kommer

man mobiliserar upp till vanvettets överdrift

det är sådant jag tänker på när jag skottar snö

och ger mina djur deras hö

här är svart som natten både dag och natt

en bit skinka har vi kvar

den köpte jag från den sista eko-grisbonden i Norr- och Västerbotten

någon lönsamhet finns ej så de slutar sitt värv

så folk får nu köpa naturkött från Brasiliens nedhuggna regnskogar

om de inte vill äta industrigrisens makabra fläsk

tjaa, natten är mörk

dagen är mörk

framtiden är mörk

men imorgon skall vi på fest

Bakom mig hö. Framför mig lastaren. Mellan mig och lastaren en hjord hungriga djur.

This was
one yuledinner
a New Year dinner
few where we as to eat
but now today all this food is eaten
what I forgot to make the past year
was to send Christmas cards to some of those I had got from
memory have been short
anything else of importance maybe I do not think it was
Perhaps I remember something important
Well, that could mean
to Sweden during the 50 years the world’s most militarized state in which there were
Now is the huntertime instead
We have just under 200 wolves
27 must now be slaughtered, the politicians decided
we do have the election to parlament this year
so over 12,000 hunters with state law to kill wolves went out into the snow to color it red
so yesterday and the day before yesterday was killed
one 30 pcs in a roughly
I remember that for fifty years
all the houses that was built when everyone had the atomic bomb safe shelters
to drill sirens howled every year
that any message that said we would give up was fake
in each staircase and in each telephone directory was escape plans described
myself, I was air-weapon force boy
I knew everything about every single aircraft from NATO to Warsaw Pact had
and Sweden had the world’s third strongest air force
whole of Sweden was covered by air surveillance towers to see anything that could fly over and under the radar
special phone lines we had
I was a ten – twelve years old and we were practicing several times a year
in anticipation of war
five, nine or thirteen young boys in each house that belonged to each towers
we had all our arms and took care of ourselves
and even now in late 80s and early 90s
my only tractor was positioned war
my only car, a Saab, as well
and when war came, I would immediately go to my special place with car and tractor
return ticket, I still have here
so it is perhaps not surprising that when one sees a threat
wolf is coming
Swedes are mobilized up to the madness exaggeration
there are things I think about when I showel snow
and give my animals their hay
Here is as black as night, day and night
a piece of ham, we have left
I bought it from the last echo-pig farmer in Norrbotten and Västerbotten
no profitability there more so they leave his work
so people can now only buy natural beef from Brazil cut down rainforests
if they do not want to eat the pig industry macabre pork
Well, the night is dark
the day is dark
the future is dark
but tomorrow we are at a party

/Anders

torsdag, december 31st, 2009

HOTEN MOT TRYGGHETEN

Integriteten, miljön och jobben för de unga

Integriteten hotas. Vi kontrolleras, spåras, övervakas och systematiseras in i register överallt.

Vattenbrist, oljebrist, nedhuggningen av regnskog, arter försvinner för alltid allt snabbare och snabbare, ö-riken dränks, algblomning och alla andra hugg från ekosystemen oroar oss gång på gång, befolkningen ökar explosionsartat på klotet och naturresurserna räcker inte till.

Vi ser mycket allvarligt på att ungdomsarbetslösheten är 23% i Sverige och förundras över att den bara är 7,6% i Danmark och 5,3% i Holland.

En 80% tycker det är bra med kroppsscanning vid flygplatsen om det blir tryggare att flyga. Motsvarande siffror kan man också finna för kameraövervakning på torg och i affärer. En överväldigande majoritet känner sig trygga när de är övervakade. Mer synliga poliser, upplysta tunnlar och parkvägar, hells-angels-klubbar i närområdet, medborgargarden och mer uppklarade stölder är också fenomen som ökar trygghetskänslan hos människor i allmänhet.

Och varför inte operera in ett chip hos alla som vistas i Sverige! Vi slipper då all slags kameraövervakning, brottsligheten sjunker mot noll. Genom öppna register vet vi var alla är och har varit varje sekund under varje dygn. Ett spårningschip som nu finns tillgängligt att placera på gömt ställe på bilen om man så vill. In under huden på oss människor. Vi kan då äntligen känna oss ganska så trygga. Vi kan fokusera på de miljöhot vi inte ser med övervakning och vi kan bearbeta problemet med den höga ungdomsarbetslösheten.

För visst är det ganska omständligt att behöva informera de register som finns nu.

Här är en bild på julmaten som nu är uppäten. Den här texten får fungera som info till Jordbruksverket, Livsmedelsverket, PRV, Miljöförvaltningen och alla andra kontroll- och registreringsenheter. Skinkan är från den siste ekologisk grisbonden i Västerbonden. Grisen är slaktad i Norrbotten på certifierat kontrollslakteri. Saltrullen är från det djur jag slaktade i september och händelsen är registrerad i CDB (Centrala DataBasen (den heter så! och administreras av Jordbruksverket)). De mesta grönsakerna har vi odlat själva. Övriga matvaror är inköpta på två av de tre grossistjättarna och julöl från Systembolaget. Matrester har levererats till vår egen kompostlåda. Fekalier och urin har transporterats till vår tre-kammar-brunn.

Har du en häst, hund, höna, gris eller ett smådjur som kan tänkas bli föda för människan så gäller detta dig. Om en mus eller insekt typ fluga kan komma åt gräset på åkern som dina djur äter upp så måste detta dokumenteras. Är du djuraktivist så kan du ju byta ut djurarten mot ordet människa.

Nedan är exakt regeltext som nu gäller.

Alla hästar i EU ska ha hästpass. Detta gäller alla hästar oavsett ålder eller ras. Ett hästpass gäller hela hästens liv. Från och med 1 juli 2009 ska alla hästar som får nytt pass vara märkta med chip. Travhästar får dock märkas med frysmärkning. Alla hästar kommer också att få ett Universal Equine Lifetime Number (UELN) när de registreras. Numret motsvarar våra personnummer och följer hästen hela livet. Passet ska innehålla uppgifter om ägare, identitetsnummer, härstamning, ras och vaccinationer, laboratorieundersökningar och behandlingar. Det ska också finnas ett konturdiagram med en beskrivning av hästens färg, tecken och virvlar.

http://www.sjv.se/amnesomraden/djur/hastar/hastpass.4.1cb85c4511eca55276c80001096.html

Alla hundar som bor i Sverige ska märkas och registreras. Hunden ska märkas med ett unikt id-nummer som är kopplat till Jordbruksverkets centrala hundregister. I registret ska det finnas uppgifter om hunden och om dess ägare. Du ska också anmäla till registret om hunden dör, om du byter namn på hunden, om du flyttar eller om förhållandena ändras på annat sätt. Det finns två märkningsmetoder: Tatuering och mikrochip. Märkningen ska göras av veterinär eller någon annan med godkänd utbildning för id-märkare.

http://www.sjv.se/amnesomraden/djur/hundarochkatter/hundregistret.4.207049b811dd8a513dc8000442.html

Om du håller ett eller flera nötkreatur på en plats ska du anmäla det till Jordbruksverket. Du får då ett så kallat produktionsplatsnummer. Syftet med numret på produktionsplatsen är att det ska vara möjligt att spåra djur från en plats till en annan. Om avståndet är mer än 500 meter eller om det finns andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, ska platserna ha olika produktionsplatsnummer.

djurhållarens namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer

  • produktionsplatsens adress, fastighetsbeteckning, församling och kommun
  • typ av verksamhet som finns på produktionsplatsen
  • vilket djurslag som finns på produktionsplatsen. Ibland behöver exempelvis en lastbil eller ett släp ha ett produktionsplatsnummer. Följande uppgifter ska ingå vid rapportering av födsel:
  • kalvens fullständiga identitet
  • födelsedatum
  • ras
  • kön
  • moderns identitetsnummer.

Följande uppgifter ska ingå vid rapportering av slakt, köp, försäljning, tillfälligt ute och åter från tillfälligt ute:

  • djurets fullständiga identitet
  • kön
  • datum för händelsen
  • rapporteringsorsak
  • från eller till vilket produktionsplatsnummer djuret flyttas.

Följande uppgifter ska ingå vid hemslakt, avlivning, självdöd:

  • djurets fullständiga identitet
  • kön
  • datum för händelsen
  • rapporteringsorsak.

Foderföretagare

  • Alla som hanterar foder till livsmedelsproducerande djur, inklusive hästar, är foderföretagare och ska anmäla sitt företag till Jordbruksverket. Även importörer och tillverkare av foder till sällskapsdjur och andra icke livsmedelsproducerande djur ska anmäla sitt företag. Den som producerar eller hanterar foder till livsmedelsproducerande djur är foderföretagare och ska anmäla sin anläggning till Jordbruksverkets foderanläggningsregister. Registret utgör en del i EU:s arbete för säkra livsmedel ”från jord till bord” och ska användas för kontroller av foderhygien. Om en smitta eller förorening upptäcks i livsmedel eller foder ska registret kunna användas för att spåra och hindra smittspridning.
    De som ska anmäla sina anläggningar till foderanläggningsregistret finns inom följande verksamheter:

    Grisproduktion
    Nötköttsproduktion och mjölkproduktion
    Får- och getproduktion
    Fjäderfä inkl struts
    Häst
    Rennäring
    Vilthägn
    Biodling
    Vattenbruk
    Övrig animalieproduktion
    Foderproduktion (växtodling och/eller bete)
    Blandartjänst
    Butik och lager
    Transport

Jordbruksverkat har en e-tjänst där du kan göra din anmälan. Det går även bra att använda en blankett. Vilken blankett som ska användas beror på vilken verksamhet som bedrivs på foderanläggningen.

  • Det är avsikten som styr om en produkt är foder eller inte. I den stund man bestämmer sig för att en vara ska användas för utfodring är produkten ett foder. Växande gröda, även bete, är foder när det är avsett att konsumeras av djur. Precis som i definitionen av foder styr syftet om en produkt är ett livsmedel eller ej. En produkt räknas som livsmedel när det är meningen att den ska förtäras av människor. Som foderföretagare ska du föra journaler över olika risker som fodret kan ha utsatts för. Du kan även ta hjälp av andra personer t.ex rådgivare eller veterinärer i detta arbete. Uppgifterna i journalerna ska vara tillgängliga för Jordbruksverket och länsstyrelsen.
  • Som foderföretagare måste du särskilt föra journal över:
  • • användning av växtskydds- och bekämpningsmedel
  • • användning av genetiskt modifierat utsäde
  • • förekomst av skadedjur eller sjukdomar som kan riskera fodersäkerheten
  • • resultaten från analyser som gjorts och som kan vara viktiga för fodersäkerheten
  • • varje sändning av foder, varifrån den kommer och i vilken mängd
  • • varje leverans av foder, vart det sålts och i vilken mängd Personalen i ett foderföretag måste ha de kunskaper och kvalifikationer som krävs för en god fodersäkerhet. Foderföretaget ska därför upprätta en organisationsplan där man redovisar den arbetsledande personalens kvalifikationer, till exempel yrkeserfarenhet och utbildningsbevis. Dessa uppgifter ska
  • finnas tillgängliga vid offentlig kontroll. Foderföretaget ska utses en kvalificerad person att ansvara för produktionen och en som ansvarar för kvalitetskontrollen.
  • Skriftlig information
  • Personalen ska alltid få skriftlig information om sina uppgifter, ansvarsområden och befogenheter. Det gäller särskilt när foderföretaget har ändrat förhållandena inom foderhanteringen. Foderföretaget ska bl.a identifiera kritiska moment i processen som ska kontrolleras och följas upp. Som foderföretagare är du ansvarig för spårbarheten. Du ska kunna garantera att dina produkter kan spåras på ett effektivt sätt.
  • För att kunna utföra kvalitetskontroller måste foderföretaget ha tillgång till eller möjlighet att anlita ett laboratorium med utbildad personal och lämplig utrustning. Foderföretaget måste också upprätta en plan för kvalitetskontroll och genomföra denna. Planen ska bland annat innefatta uppgifter om:
  • • kontroller av de kritiska momenten i tillverkningsprocessen
  • • på vilket sätt och hur ofta provtagningar görs
  • • vilka analysmetoder som används och hur ofta analyser görs
  • • efterlevnaden av kvalitetskontrollen och vad som kan hända om den inte efterlevs. För att säkerställa spårbarheten ska du som tillverkar foder till livsmedelsproducerande djur dokumentera de råvaror som använts i slutprodukten. Denna dokumentation ska vara tillgänglig vid offentlig kontroll. Det ska tas prover på ingredienserna som ingår i fodret och från varje parti som släpps ut på marknaden. Om du tillverkar foder till djurslag som inte är livsmedelsproducerande behöver du endast ta prover på slutprodukten. Alla prover ska vara tillgängliga för Jordbruksverket och vid offentlig kontroll. De ska dessutom förseglas, märkas och förvaras på ett sådant sätt att sammansättningen inte ändras.