MOTION AVSEENDEN INSAMLING AV TEXTILIER Ett arbete för en cirkulär ekonomi

januari 13th, 2016

MOTION AVSEENDEN INSAMLING AV TEXTILIER

Ett arbete för en cirkulär ekonomi

Bakgrund: Varje år hamnar 70 000 ton jeans, t-shirts och jackor men också gardiner och dukar i hushållssoporna. Det motsvarar åtta kilo kastade kläder per person. Det visar en ny rapport där textilflödena i Sverige kartlagts för första gången.

För Piteås del blir det ungefär 330.000 kilo.

Kartläggningen visar att bara tre kilo per person lämnas in till välgörenhetsorganisationer. I en attitydundersökning av Konsumentföreningen i Stockholm framgår att drygt hälften av över tusen tillfrågade svenskar inte vet vilken miljöbelastning klädproduktionen innebär. Det framgår även att var femte konsument väljer soppåsen när man tröttnat på ett plagg. 2014 var inflödet/konsumtionen av kläder och textil 128.000 ton, vilket är cirka 13 kilo per person. Av dessa slängs cirka 8 kilo i soporna.

Konsumtionen av textilier står för 2-3 procent av svenskarnas utsläpp av växthusgaser, sett ur ett konsumtionsperspektiv.

Endast ca 20 % av använda textilier har gått till återanvändning, resten har hamnat i förbränning.

Ungefär 100 000 ton textilier per år har hittills inte tagits om hand ur modern miljösynpunkt.

Länder i Väst- och Centraleuropa har mycket större insamling av textilier per person än Sverige.

Uppskattningsvis använder i dag runt 70 % av världens befolkning begagnade textilier.

Odling av ett kilo bomull kan kräva upp till 29 000 liter vatten.

Odling av bomull sker ofta i länder med begränsad tillgång till dricksvatten.

I odlingar används stor mängd pesticider för skadedjursbekämpning, gifter som skadar miljön.

Inte bara odling kräver vatten, själva textilproduktionen förbrukar också enorma mängder vatten.

Produktion av ett kilo ny textil ger upphov till utsläpp av ca 15 kg koldioxid.

Om alla Pitebor återvinner ett par jeans skulle det spara 200 ton koldioxid. Det motsvarar koldioxid-utsläppen under ett år från drygt 100 bilar. Det skulle också spara omkring 12 ton miljöfarliga bekämpningsmedel.

De nordiska miljöministrarna beslutade den 29 april, 2015, om en gemensam handlingsplan för hållbart mode och hållbara textilier. Ministrarna uppmanade samtidigt EU-kommissionen att skärpa lagstiftningen för att begränsa farliga kemikalier i kläder och att vidta åtgärder för att öka återanvändning och återvinning. Mot denna tanke står den allmänna shopping och köptillbedjan.

Man blir köpsugen när man kommer in i butikerna, man vill vara snygg och följa det mode man själv gillar.
Jag vet att det inte är bra, men om det är ett litet hål eller en fläck då slänger jag kläderna i soporna istället.”

Flera försäljningskedjor har olika varianter på insamling av kläder/textilier:

Hemtex:

1. Samla ihop textil du inte använder och vill bli av med.
Fyll en påse och knyt ihop den väl.
2. Lämna påsen i din Hemtex-butik.

En fylld påse ger 50 kr rabatt på ett köp över 300 kr på Hemtex. Rabatten är stegrande – två påsar ger 2×50 kr rabatt och gäller köp över 600 kr. Rabatten gäller 30 dagar efter inlämnad påse och gäller på ordinarie priser. Du kan lämna in både textilier och kläder, men inte skor. Det gör inget om produkterna är trasiga eller slitna, och det spelar ingen roll var de är köpta.

Lindex:

Vårt mål är att kunna erbjuda textilinsamling i samtliga Lindexbutiker i Sverige under 2016. Vi tar emot alla typer av plagg och textilier som är torra och rena, oavsett vart du har köpt dem från början. Vid varje inlämning får du ett rabatterbjudande på 50:- vid köp över 300:- som går att använda vid inlämningstillfället. Det krävs upp till 29 000 liter vatten för att producera 1 kilo bomull, så all möjlighet till återanvändning eller återvinning är mycket bättre än att kasta kläderna i soporna.

 

HM ;H&M-butikerna drar inom kort igång en stor lansering för nya modejeans som innehåller en mix av nya och återvunna fiber. Klädjätten har hittills samlat ihop omkring 18 000 ton avlagda textilier globalt. H&M:s stiftelse drar i dag därför igång en global tävling – The Global Change Award – där fem vinnare får dela på sammanlagt en miljon euro eller omkring tio miljoner kronor. Hälften av pengarna fördelas av stiftelsen – och hälften av allmänheten som i februari nästa år får rösta på vilken idé man tycker är bäst.

Även kommunala återvinningscentraler är med i jakten på avlagda textilier t ex

ÅVC Nynäshamn

Human Bridge” har en container för textilinsamling på ÅVC Nynäshamn. Du har möjlighet att lämna kläder och andra textilier till återanvändning under ÅVC Nynäshamns öppettider.

Uppsala Vatten
Kläder och textilier
Det här kan du lämna, hela och rena kläder, trasiga och smutsiga kläder, skor, mjukisdjur, gardiner, sängkläder, dukar.

Gör så här!

Packa dina textilier i en plastsäck eller plastpåse så att de skyddas mot fukt. Det spelar ingen roll om de är hela, trasiga, rena eller smutsiga. Lämna påsen på återvinningscentralen. Det här händer sedan:

Via sorteringsanläggningar i Sverige och Holland får cirka två tredjedelar av alla insamlade textilier nytt liv genom återanvändning. En tredjedel materialåtervinns och blir till exempel jeans eller katastroffiltar.

 

ReturTex ett specialistföretag erbjuder heltäckande lösningar för att utnyttja begagnade textilier till återanvändning och återvinning i önskade kriterier i enlighet med aktuella miljökrav. Anskaffar textilier från kommunala återvinningscentraler, avfallsbolag, fastighetsbolag och från insamling av ideella organisationer i Norden. Bidrar till utveckling av insamlingssystem så att ökade mål för textilinsamling i samhället kan uppnås. Hanterar alla sorters kläder och hemtextilier. Detta omfattar samtliga typer av kläder oberoende material (tyg, skinn, päls) samt hattar, mössor, skor, stövlar, bälten, väskor och accessoarer. Dessutom även hemtextilier så som dukar, gardiner, sängkläder, täcken, kuddar, filtar och handdukar mm. Textilierna måste vara torra och helst förpackade i plastkassar eller säckar.

Tar inte emot plymåer, madrasser eller mattor i textilflödet för återanvändning och återvinning. Inget hopsamlat material får heller vara blött eller fuktigt eftersom det då finns risk för att mögel bildas och förstör en större mängd textilier.

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen att utveckla förslag om hantering av textilier. Förslagen ska styra mot att nå högre upp i avfallshierarkin genom såväl avfallsförebyggande åtgärder som ökad återanvändning och materialåtervinning av textilier, samt mot giftfria kretslopp. Det ska ingå förslag på hur ansvarsfördelningen mellan kommuner, producenter och andra aktörer ska se ut för hanteringen av textilier. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2016.

Info om cirkulärekonomi: Vi källsorterar idag, och får alltså ut mer kundvärde ur materialet innan det tjänat ut. Mer resurseffektivt? Ja! Mer cirkulärt? Ja! Är det cirkulär ekonomi? Nej, inte än. I en cirkulär ekonomi blir återvunnet material till slut lika eller mer värt än nya råvaror. Det blir lönsamt att återvinna och företag kan ofta tjäna ännu mer på att kortsluta återvinningsflödet genom att enbart hyra ut sina produkter eller själva samla in direkt från kund.

I den linjära ekonomi vi huvudsakligen har så skapar företagen vinster genom marginalen på varje produkt och volymen produkter som säljs. Denna flödesbaserade logik driver fram produkter som ser dyra ut men är billiga att tillverka. Det ger stora marginaler. Den driver också en hög försäljning. Det kan man uppnå genom att ge produkterna så kort liv som möjligt. Man kan göra dem ömtåliga, svåra att laga, svåra att uppgradera och med snabba modevariationer, nu även i till exempel kök och vitvaror. Det driver ett ständigt ökande flöde av resurser. Mer virke, mer järn, mer olja, mer, mer, mer… tills dess allt vi konsumerar och allt vi slänger överstiger vad ett jordklot klarar av. Detta är en resursförbrukande logik.

Det finns en mängd aktörer, såväl privata som kommunala, som arbetar för att återvinna textilierna. EU och svenska Staten försöker vara behjälplig genom olika direktiv.

Att återlämna kasserade produkter till inköpsställen där nya produkter kan inköps är vällovligt men fungerar inte så bra i praktiken. Det bästa sättet är att återlämna de av någon anledning icke önskade eller uttjänta produkterna – i det här fallet textilier – är att lämna dessa på de kommunala återvinningsstationerna.

Pirevas sorteringsguide innehåller uppmaningen att kläder och textilier skall lämnas i den gröna tunnan som där innehållet används till förbränning. Denna uppmaning är förkastlig och borde redan nu innehållit en hänvisning och information till de

MOTION AVSEENDEN INSAMLING AV TEXTILIER

Ett arbete för en cirkulär ekonomi

Bakgrund: Varje år hamnar 70 000 ton jeans, t-shirts och jackor men också gardiner och dukar i hushållssoporna. Det motsvarar åtta kilo kastade kläder per person. Det visar en ny rapport där textilflödena i Sverige kartlagts för första gången.

För Piteås del blir det ungefär 330.000 kilo.

Kartläggningen visar att bara tre kilo per person lämnas in till välgörenhetsorganisationer. I en attitydundersökning av Konsumentföreningen i Stockholm framgår att drygt hälften av över tusen tillfrågade svenskar inte vet vilken miljöbelastning klädproduktionen innebär. Det framgår även att var femte konsument väljer soppåsen när man tröttnat på ett plagg. 2014 var inflödet/konsumtionen av kläder och textil 128.000 ton, vilket är cirka 13 kilo per person. Av dessa slängs cirka 8 kilo i soporna.

Konsumtionen av textilier står för 2-3 procent av svenskarnas utsläpp av växthusgaser, sett ur ett konsumtionsperspektiv.

Endast ca 20 % av använda textilier har gått till återanvändning, resten har hamnat i förbränning.

Ungefär 100 000 ton textilier per år har hittills inte tagits om hand ur modern miljösynpunkt.

Länder i Väst- och Centraleuropa har mycket större insamling av textilier per person än Sverige.

Uppskattningsvis använder i dag runt 70 % av världens befolkning begagnade textilier.

Odling av ett kilo bomull kan kräva upp till 29 000 liter vatten.

Odling av bomull sker ofta i länder med begränsad tillgång till dricksvatten.

I odlingar används stor mängd pesticider för skadedjursbekämpning, gifter som skadar miljön.

Inte bara odling kräver vatten, själva textilproduktionen förbrukar också enorma mängder vatten.

Produktion av ett kilo ny textil ger upphov till utsläpp av ca 15 kg koldioxid.

Om alla Pitebor återvinner ett par jeans skulle det spara 200 ton koldioxid. Det motsvarar koldioxid-utsläppen under ett år från drygt 100 bilar. Det skulle också spara omkring 12 ton miljöfarliga bekämpningsmedel.

De nordiska miljöministrarna beslutade den 29 april, 2015, om en gemensam handlingsplan för hållbart mode och hållbara textilier. Ministrarna uppmanade samtidigt EU-kommissionen att skärpa lagstiftningen för att begränsa farliga kemikalier i kläder och att vidta åtgärder för att öka återanvändning och återvinning. Mot denna tanke står den allmänna shopping och köptillbedjan.

Man blir köpsugen när man kommer in i butikerna, man vill vara snygg och följa det mode man själv gillar.
Jag vet att det inte är bra, men om det är ett litet hål eller en fläck då slänger jag kläderna i soporna istället.”

Flera försäljningskedjor har olika varianter på insamling av kläder/textilier:

Hemtex:

1. Samla ihop textil du inte använder och vill bli av med.
Fyll en påse och knyt ihop den väl.
2. Lämna påsen i din Hemtex-butik.

En fylld påse ger 50 kr rabatt på ett köp över 300 kr på Hemtex. Rabatten är stegrande – två påsar ger 2×50 kr rabatt och gäller köp över 600 kr. Rabatten gäller 30 dagar efter inlämnad påse och gäller på ordinarie priser. Du kan lämna in både textilier och kläder, men inte skor. Det gör inget om produkterna är trasiga eller slitna, och det spelar ingen roll var de är köpta.

Lindex:

Vårt mål är att kunna erbjuda textilinsamling i samtliga Lindexbutiker i Sverige under 2016. Vi tar emot alla typer av plagg och textilier som är torra och rena, oavsett vart du har köpt dem från början. Vid varje inlämning får du ett rabatterbjudande på 50:- vid köp över 300:- som går att använda vid inlämningstillfället. Det krävs upp till 29 000 liter vatten för att producera 1 kilo bomull, så all möjlighet till återanvändning eller återvinning är mycket bättre än att kasta kläderna i soporna.

 

HM ;H&M-butikerna drar inom kort igång en stor lansering för nya modejeans som innehåller en mix av nya och återvunna fiber. Klädjätten har hittills samlat ihop omkring 18 000 ton avlagda textilier globalt. H&M:s stiftelse drar i dag därför igång en global tävling – The Global Change Award – där fem vinnare får dela på sammanlagt en miljon euro eller omkring tio miljoner kronor. Hälften av pengarna fördelas av stiftelsen – och hälften av allmänheten som i februari nästa år får rösta på vilken idé man tycker är bäst.

Även kommunala återvinningscentraler är med i jakten på avlagda textilier t ex

ÅVC Nynäshamn

Human Bridge” har en container för textilinsamling på ÅVC Nynäshamn. Du har möjlighet att lämna kläder och andra textilier till återanvändning under ÅVC Nynäshamns öppettider.

Uppsala Vatten
Kläder och textilier
Det här kan du lämna, hela och rena kläder, trasiga och smutsiga kläder, skor, mjukisdjur, gardiner, sängkläder, dukar.

Gör så här!

Packa dina textilier i en plastsäck eller plastpåse så att de skyddas mot fukt. Det spelar ingen roll om de är hela, trasiga, rena eller smutsiga. Lämna påsen på återvinningscentralen. Det här händer sedan:

Via sorteringsanläggningar i Sverige och Holland får cirka två tredjedelar av alla insamlade textilier nytt liv genom återanvändning. En tredjedel materialåtervinns och blir till exempel jeans eller katastroffiltar.

 

ReturTex ett specialistföretag erbjuder heltäckande lösningar för att utnyttja begagnade textilier till återanvändning och återvinning i önskade kriterier i enlighet med aktuella miljökrav. Anskaffar textilier från kommunala återvinningscentraler, avfallsbolag, fastighetsbolag och från insamling av ideella organisationer i Norden. Bidrar till utveckling av insamlingssystem så att ökade mål för textilinsamling i samhället kan uppnås. Hanterar alla sorters kläder och hemtextilier. Detta omfattar samtliga typer av kläder oberoende material (tyg, skinn, päls) samt hattar, mössor, skor, stövlar, bälten, väskor och accessoarer. Dessutom även hemtextilier så som dukar, gardiner, sängkläder, täcken, kuddar, filtar och handdukar mm. Textilierna måste vara torra och helst förpackade i plastkassar eller säckar.

Tar inte emot plymåer, madrasser eller mattor i textilflödet för återanvändning och återvinning. Inget hopsamlat material får heller vara blött eller fuktigt eftersom det då finns risk för att mögel bildas och förstör en större mängd textilier.

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen att utveckla förslag om hantering av textilier. Förslagen ska styra mot att nå högre upp i avfallshierarkin genom såväl avfallsförebyggande åtgärder som ökad återanvändning och materialåtervinning av textilier, samt mot giftfria kretslopp. Det ska ingå förslag på hur ansvarsfördelningen mellan kommuner, producenter och andra aktörer ska se ut för hanteringen av textilier. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2016.

Info om cirkulärekonomi: Vi källsorterar idag, och får alltså ut mer kundvärde ur materialet innan det tjänat ut. Mer resurseffektivt? Ja! Mer cirkulärt? Ja! Är det cirkulär ekonomi? Nej, inte än. I en cirkulär ekonomi blir återvunnet material till slut lika eller mer värt än nya råvaror. Det blir lönsamt att återvinna och företag kan ofta tjäna ännu mer på att kortsluta återvinningsflödet genom att enbart hyra ut sina produkter eller själva samla in direkt från kund.

I den linjära ekonomi vi huvudsakligen har så skapar företagen vinster genom marginalen på varje produkt och volymen produkter som säljs. Denna flödesbaserade logik driver fram produkter som ser dyra ut men är billiga att tillverka. Det ger stora marginaler. Den driver också en hög försäljning. Det kan man uppnå genom att ge produkterna så kort liv som möjligt. Man kan göra dem ömtåliga, svåra att laga, svåra att uppgradera och med snabba modevariationer, nu även i till exempel kök och vitvaror. Det driver ett ständigt ökande flöde av resurser. Mer virke, mer järn, mer olja, mer, mer, mer… tills dess allt vi konsumerar och allt vi slänger överstiger vad ett jordklot klarar av. Detta är en resursförbrukande logik.

Det finns en mängd aktörer, såväl privata som kommunala, som arbetar för att återvinna textilierna. EU och svenska Staten försöker vara behjälplig genom olika direktiv.

Att återlämna kasserade produkter till inköpsställen där nya produkter kan inköps är vällovligt men fungerar inte så bra i praktiken. Det bästa sättet är att återlämna de av någon anledning icke önskade eller uttjänta produkterna – i det här fallet textilier – är att lämna dessa på de kommunala återvinningsstationerna.

Pirevas sorteringsguide innehåller uppmaningen att kläder och textilier skall lämnas i den gröna tunnan som där innehållet används till förbränning. Denna uppmaning är förkastlig och borde redan nu innehållit en hänvisning och information till de klädbutiker som tar emot oönskade kläder och textilier. Det bästa är dock att Pireva sätter upp kläd/textil-återvinningsbehållare av lämplig modell på samtliga återvinningsstationer. Hur Pireva sedan förfar med dessa återvinningsprodukter på lämpligaste vis kan Pireva själv ta reda på.

Hemställer härmed

att Pireva, (genom sina kommunala styrelsemedlemmar), får i uppdrag att ställa upp återvinningsbehållare för kläder/textilier på samtliga återvinningsstationer i kommunen.

Anders Nordin Petra Fojtikova Niklas Dimeus

Skol och Landsbygdspartiet 2016-01-13

klädbutiker som tar emot oönskade kläder och textilier. Det bästa är dock att Pireva sätter upp kläd/textil-återvinningsbehållare av lämplig modell på samtliga återvinningsstationer. Hur Pireva sedan förfar med dessa återvinningsprodukter på lämpligaste vis kan Pireva själv ta reda på.

Hemställer härmed

att Pireva, (genom sina kommunala styrelsemedlemmar), får i uppdrag att ställa upp återvinningsbehållare för kläder/textilier på samtliga återvinningsstationer i kommunen.

Anders Nordin Petra Fojtikova Niklas Dimeus

Skol och Landsbygdspartiet 2016-01-13

Ett klassamhälle i vardande

januari 3rd, 2016

Om jag nu räknat rätt så måste jag konstatera att rikspolitikerna och kommunpolitikerna är förfärligt giriga och snåla. Från första januari gäller följande.

Det blir sänkt skatt för pensionärer då det förhöjda grundavdraget för äldre justeras så att personer över 65 år inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till 10 000 kronor i månaden. Skatten sänks även för äldre med inkomster upp till 20 000 kronor i månaden. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 1,87 miljarder kronor 2016.

Samtidigt införs en särskild löneskatt för äldre på ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension. Skatten bestäms till 6,15 procent. Ett förslag om särskild löneskatt för äldre med 5,6 procent fanns med i budgetpropositionen för 2015. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 1,77 miljarder kronor 2016.

Vid en pensionsinkomst på 10.000 kr per månad sänks skatten med ca 250 kr.

En pensionär som har 7.800 kronor i pension i månaden betalar nu 1.072 kronor i kommunalskatt i Piteå. Från nästa år kommer kommunen ändå ta ut ca 800 kronor i skatt/månad. Från mängder med pensionärer med små inkomster. Regering och Riksdag kunde gjort det enklare och rättvisare. Ingen skatt tas ut på månadsinkomster upp till 10.000 kr. Kommunalskatten kommer dessutom snart att höjas. Sveriges Kommuner och Landsting – SKL – räknar med att en höjning på minst 2 kronor. Orsaken är kostnader för flyktingmottagandet och att befolkningen blir äldre och mer vårdkrävande. Eftersom kommunalskatten är plan så försämras ekonomin för de svagaste mest. Och fanns det någon solidaritet hos de överbetalda kommunpolitikerna så skulle de fatta beslut om att återbetala den kommunala skatten till fattigpensionärerna och de med lägst inkomster. Alltså att inte ta ut någon skatt på en årsinkomst upp till 120.000 kr. Den preliminära medianinkomsten för 2014 var i Piteå för män 308.640 och för kvinnor 258.212. Alla har vi samma grundläggande behov av mat, husrum och kläder.

Anders Nordin 2016-01-03

RFSLs ekonomiska expansionstankar

januari 3rd, 2016

Här är lite information om hbtq-certifiering utförd av RFSL. Den är skickad till gruppledarna (m+l+c+sd+ns) (dock ej till styrande trojkan s+v+mp och ej heller till kd) i Piteå Kommun.

Miljöpartiet i Piteå har föreslagit att kommunstyrelsen får i uppdrag att långsiktigt arbeta för hbtq-certifiering av kommunens verksamheter. Trojkan (s+v+mp) har i princip ställt sig bakom yrkandet men vill utreda hur man skall gå till väga.

Inom branscher där man i sin yrkesroll möter andra människor (t ex inom vård och omsorg) talas det mycket om att behandla alla lika. Men att behandla alla på ett likriktat sätt kan innebära att homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) får sämre bemötande och sämre behandling än andra. ”För att förtroende ska skapas behövs inte bara kompetens. Det måste också synliggöras att kompetensen finns. Genom RFSL:s hbt-certifiering kan en verksamhet/organisation inte bara tillägna sig kunskap och verktyg för det kontinuerliga arbetet – certifieringen är också ett kvitto på att systematiskt arbete genomförts. På så sätt är certifieringen också ett hjälpmedel i synliggörandet. ”

Texten ovan är från RFSLs ”Hbt-certifiering” 2013-04-17 pdf-fil

Min kommentar: I allt informationsmaterial är samma fundament-texter med. Hbt-personer skall bemötas på ett annat sätt än alla andra. Den enda som kan ge kunskap om hur detta skall gå till är RFSL. Certifieringsdokumentet på väggen är en nödvändig del i detta.

Mig veterligen är den RFSL den enda organisation som utför certifiering. En hbt-certifiering för en grupp med 25 personer kostar ca 100.000:- . Efter tre år skall certifieringen göras om. Individer kan inte certifieras utan bara hela avdelningar.
…………
Min kommentar: 2014 hade Piteå Kommun 4225 anställda. Det kostar alltså cirka 17 miljoner kronor vart tredje år. Per anställd 4000 kronor för 20 timmars utbildning enligt RFSL. Kostnaden för arbetsbortfallet, 84.500 timmar, måste också räknas in.

..

Min kommentar: Problemet med mobbning är ett övergripande problem av enormt mycket större omfattning än fokuseringen på hbtq-personers problem. Att hbtq-personer mobbas och kränks är en del av det allmänna problemet med förekomsten av mobbning. Alla frågeställningar (inklusive hbtq) borde kunna tas upp under en sedvanlig utbildning för all personal på skolor till att börja med. Min ståndpunkt är att för Piteås del är det viktigare att få bort de varianter av Farsta-metoden (som Piteås skolor använder och som kan uppmuntra mobbning och som avråds av Skolverket) och istället följa Skolverkets rekommendationer.
………..
RFSL drar in oerhörda summor pengar på folks (kommuners, föreningars) osäkerhet att uppfattas som otidsenliga eller rent av homofientliga i denna fråga. Bibliotek, vårdinrättningar, fritidsgårdar, simhallar, förskolor, skolor, idrottsföreningar finns på listan bland dem som gått igenom RFSL:s utbildning.

Kiruna IF har certifierat sig och säger att det kostade, 300 000 kronor plus en Prideresa för 100 000 kronor.
………..
I våras blev de fyra biblioteken i Sollentuna de första i Sverige att hbt-certifieras av RFSL. Den förändring som skett i Sollentunas bibliotek i samband med certifieringen har i många stycken handlat om en ren utrensning av böcker som inte passar in i de normer som certifieringen bygger på samtidigt som ”godkänd” litteratur har köpts in.

Föräldrahyllan heter numera familjehyllan eftersom alla inte har föräldrar. Personalen har även fått lära sig att exempelvis en pojke som kommer och vill låna böcker ”inte alltid vill läsa en bok där huvudpersonen är manlig”. Certifieringen har alltså omfattat hela bibliotekets verksamhet, både personalmässigt och vad gäller utbudet av låneböcker.

https://bibliotek.solna.se/108152/sv/content-pages/hbt-certifierade-bibliotek

http://www.inblick.se/nyheter/2015/09/03/hbt-certifiering-rena-guldgruvan-f%C3%B6r-rfsl

https://www.solna.se/sv/kultur-bibliotek/nyheter-kultur-bibliotek/hbt-certifiering-for-allas-skull/

………

Även asylboende hbt-certifieras. Hittills har fyra asylboenden hbtq-certifierats, varav tre finns i Skåne – och de drivs alla av det privata omsorgsföretaget Attendo. Det första de gjorde var att ta bort dam- och herrskyltarna på toaletterna.

Förut hade asylboendets bastu bara öppet för män och kvinnor, nu har den som av någon anledning vill basta själv möjlighet att göra det”

http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-06-17-Ett-av-Sveriges-forsta-hbtq-certifierade-asylboenden-har-oppnat.html

http://nyheteridag.se/asylboende-har-hbtq-certifierats-forsta-vi-gjorde-var-att-ta-bort-dam-och-herrskyltarna/

……………

Det senaste året har antalet hbt-certifierade verksamheter fördubblats i Sverige. Utbildningarna pågår i flera månader och kan kosta från 100.000 kronor och uppåt, beroende på hur många som utbildas. RFSL menar att priset inte är så högt när man slår ut det. Räknar man per anställd ligger kostnaden på ungefär 4.000 kronor för bland annat 20 timmars utbildning.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/kritik-mot-dyrt-hbt-certifikat

……

Lisa Holmgren är ordförande i Centerpartiets nationella hbt-nätverk och ledamot i Centerstudenters förbundsstyrelse och är osäker på om certifieringen gör så stor skillnad som RFSL vill få det att verka som.

Hon riktar också skarp kritik mot att inga utvärderingar görs av utbildningen annat än de enkäter som RFSL själva gör.

Det blir skevt när en intresseorganisation utvärderar sin egen utbildning. Kvaliteten går inte att bedöma på samma sätt, säger hon.

Hon riktar också skarp kritik mot att inga utvärderingar görs av utbildningen annat än de enkäter som RFSL själva gör.

Det blir skevt när en intresseorganisation utvärderar sin egen utbildning. Kvaliteten går inte att bedöma på samma sätt, säger hon.

http://www.st.nu/allmant/medelpad/ingen-skillnad-med-en-hbt-certifiering-1

…….

I Karlstad har alla verksamheter inom öppen fritidsverksamhet hbt-certifierats vilket innebär att personalen bland annat gått igenom en utbildning på ungefär 20 timmar. I Karlstads fall rör det sig om ungefär 50 personer och prislappen landade på cirka 200.000 kronor.

Bakgrunden är en politisk ambition för att Karlstad ska bli en hbtq-kommun. En certifiering blir en form av kvalitetssäkring. Och vi tror att man inte bara säger utan även visar att man gör något, säger Solweig Gard, jämställdhetsutvecklare i Karlstad kommun.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/kritik-mot-dyrt-hbt-certifikat

……

Svenska kyrkan är ett annat exempel. 2013 beslutade kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ, att bifalla kyrkomötesmotion 2013:54 där man bland annat kan läsa att ”kyrkostyrelsen ska uppmuntra stiften att genomföra hbt-certifikat på Svenska kyrkans arbetsplatser”.
Om denna ambition från Svenska kyrkans ledning skulle bli verklighet innebär det att kyrkan med i runda slängar 25 000 anställda skulle betala RFSL smått ofattbara 100 miljoner kronor för en certifiering som löper på tre år. 

http://www.inblick.se/nyheter/2015/09/03/hbt-certifiering-rena-guldgruvan-f%C3%B6r-rfsl

………….

Nicolaigården och Egalia i Stockholm är Sveriges första hbt-certifierade förskolor. Oftast utgår man ifrån att barnen växer upp i heterosexuella kärnfamiljer. Många förskollärare förutsätter att det finns en mamma och pappa, trots att väldigt många barn har andra sorters familjer.

Barn som inte har någon pappa ska inte behöva utsättas för personal som förutsätter det. I ställer bör frågorna kring familjen vara öppna. Hur ser din familj ut? Finns det fler föräldrar?, säger Gabriella Martinsson.

http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/03/15/forskolor-far-hbt-certifiering

Min kommentar: Alla vet att det finns massor med familjer med speciella konstellationer.

………….

Porsöskolan är den första hbtg-certifierade skolan

http://www.lararnasnyheter.se/tags/hbtq

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/09/02/porsoskolan-pa-vag-bli-landets-forsta-hbtq-certifierade-skola

…….

Landstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) har just sjösatt världens i särklass största hbt-kurs. Alla 43.000 landstingsanställda i Stockholm måste tillgodogöra sig basala kunskaper om homo-, bi- och transpersoner, och bemöta alla med respekt.

Det finns mycket fördomar och felaktiga attityder hos hela befolkningen, även hos landstingsanställda.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-slar-rekord-i-hbt-certifiering

..

Min kommentar: Det tycks som att RFSL inte tycker att ”Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna” inte är bra nog. Jag anser att de mänskliga fri- och rättigheterna ska gälla i alla sammanhang, det finns ingen specifik människovärdesprincip för vissa grupper. Jag är övertygad om att RFSLs upplägg är för att få in både så mycket pengar som möjligt men samtidigt införa sina värderingar i hela samhället. Här nedan är den del av konventionen som är adekvat i detta ärende

 

ARTIKEL 14 Förbud mot diskriminering

Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention skall säkerställas utan diskriminering på någon grund såsom kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.

http://www.echr.coe.int/Documents/Convention_SWE.pdf

 

Konventionen hade ingen särskild ställning i den svenska rättsordningen förrän i början av 1980-talet då Sverige fälldes i Europadomstolen. Den fällande domen initierade diskussioner om konventionens ställning i den svenska rättsordningen vilka ledde dels till att konventionen inkorporerades som en lag(1994:1219)om europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, dels gavs konstitutionell status genom införandet av 2 kap. 19 § Regeringsformen(RF). I RF 2:19 stadgas att ingen lag eller annan föreskrift får meddelas i strid med Europakonventionen. Detta ger inte konventionen i sig grundlagsstatus men att bryta mot konventionen är grundlagsstridigt genom regeln i RF 2:19.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Europakonventionen

 

Sverigedemokraternas landsbygdspolitik lika falsk som de övrigas

januari 3rd, 2016

I en debattartikel i PT 2/1 försöker Sverigedemokraterna framställa sig som aktiva vurmare av landsbygden och människorna som bor där. Det är samma obehagliga metod som socialdemokraterna i Piteå använt när de säger att man skall utveckla landsbygden genom att satsa på ett par-tre centralorter. Hur då? Kommunal vårdcentral och tandläkeri i Norrfjärden? Som landstingsmajoriteten bestående av s+mp valde att nyss lägga ner. Eller Vänsterpartiets och Miljöpartiets löften att bevara byaskolorna och sedan röstar man för att de skall läggas ner. Eller riksdagspartierna som, oavsett färg, sagt att man skall satsa på familjejordbruken. Facit visar att vad som finns kvar är mycket stora jordbruksaktiebolag.

Sd vill ha kvar kärnkraften för den svenska industrins behov av billig el. Tyvärr Sd. Snart är propparna i elöverföringssystemet bortbyggda och vi får ett tämligen likartat elpris över hela EU. På jordbruksbyggnader över hela landet finns det däremot åtskilliga 10-tusentals kvadratmeter tak lämpliga för sol-elproduktion. Så istället för en olönsam och synnerligen miljöförstörande (framtagning av uranet) kärnkraft så skall vi naturligtvis stimulera något som gynnar alla på landsbygden. Landsbygdens folk blir självförsörjande på el och kan sälja sitt överskott till städernas folk och deras industrier. Med hårdare konkurrens på elbilsmarknaden så får vi alla också råd att åka våra egna el-bilar. Då spelar det ingen roll hur hög skatten blir på bensin och diesel.

Piteå är världsledande på omvandling av restprodukten svartlut till bio-diesel. De fabriker i Sverige som inte omvandlar sin svartlut till biodiesel skulle kunna åläggas att göra så. Resultatet blir att Sverige blir självförsörjande på diesel i form av biodiesel som då kan används i alla tunga maskiner där elen kanske är svåranvänd. Hela landet och speciellt landsbygden kommer gynnas av detta.

Enligt Skogsstyrelsen är röjningsbehovet i de svenska skogarna mycket stort. Nästan 1,4 miljoner hektar behöver röjas omedelbart. Bara i Norrbottens län är röjningsbehovet 140 000 hektar. I Norrbottens län uppgår röjningsbehovet i ungskog till 80 000 hektar, vilket motsvarar cirka 140.000 dagsverken. Tidigare fanns AMS-lag som röjde. Under 90-tals-krisen sysselsattes tusentals röjare i form av ALU-jobb. Att röja och samla ihop denna typ av trädelar är något som alla arbetslösa kan utföra. Gammal som ung. Vi har ett par hundra tusen flyktingar som går sysslolösa ett par år innan deras asylansökan ens blivit behandlad. I stort sett alla bor på landsbygden. På landsbygden finns det också obegränsat med lärare som visar hur röjning ska gå till. En röjd skog ger i framtiden betydligt bättre ekonomisk avkastning för hela vårt land. Börja kan man göra i stort sett omedelbart. En bonus vore om vi fick samtliga riksdagspolitiker att vara ute och röja ett par veckor så fick de lite kunskap om verkligheten.

Anders Nordin Skol och Landsbygdspartiet 2016-01-02

Skoteråkningens problematik

januari 3rd, 2016

MOTION GÄLLANDE EVENTUELL ÄNDRING I DE KOMMUNALA TRAFIKFÖRESKRIFTERNA AVSEENDE SKOTERÅKNING

Bakgrund:

Enligt Polisen i Piteå (PT 20151228) så är det alltför många, främst ungdomar, som ”buskör” med sina skotrar. De kör efter vägarna och på åkrar, vilket inte är tillåtet i Piteå kommun. Som det nu är kör ungdomarna ännu fortare för att de är rädda att åka fast när de inte är på en led.

Att med skoter köra på allmän väg är olämpligt och kan orsaka allvarliga olyckor om ”oturen” är framme. Höga böter är inte riktigt en metod som hjälper.

Erfarenheter från Polisen i Jokkmokk (PT 20151228) påstås vara goda när man ändrade i de lokala trafikföreskrifterna och tillät framförande av skoter till närmaste skoterled. Det blev en betydligt lugnare körning när detta blev tillåtet.

Körning på allmänna gator och vägar, gång- och cykelvägar, tomtmark och skidspår

Snöskoterkörning på allmänna vägar och gator är förbjuden enligt lag men förekommer ändå. Problemet förvärras när detta sker i tätort och mötena med andra trafikanter ökar. Det är svårt att fastställa omfattningen av detta problem men följande kategorier bedöms vara vanliga:

Trafiksäkerhetsproblem längs gång- och cykelvägar
Oskyddade trafikanter som går längs gång- och cykelbanor blir omkörda av snöskotrar. Problemet är extra allvarligt då dessa vägar ofta nyttjas av mindre barn.

Trygghetsproblem
Snöskotrar som korsar vägar eller färdas längs dessa skapar en otrygghet för andra trafikanter

Buller 
Snöskoterägare som färdas från boningshus i tättbebyggt område via allmänna vägar och gator till och från skogen

Skador på tomtmark och skidspår
Inofficiella leder till och från större snöskoterleder i tättbebyggt område kan skada befintlig tomtmark och skidspår.

Emissioner
Snöskotrar som kallstartas inne i tättbebyggt område medför utsläpp som kan påverka allergiker och astmatiker negativt.


Trafikförordningen 1998:1256 (TrF) I TrF finns trafikreglerna för körning på väg och i terräng. Färdväg, hastighet och färdsätt skall väljas så att människor och djur inte störs i onödan och så att skada på annans mark eller växtlighet undviks I TrF finns vidare bestämmelser som innebär att den som för fordon i terrängen har väjningsplikt mot gående (skidåkare anses som gående) och mot fordon som kommer från höger. Vid möte ska fordon hållas till höger och omkörning ska ske till vänster. Högsta tillåtna hastighet i terräng är 50 km/tim inom tätbebyggt område och 70 km/tim utom sådant område om inte annat föreskrivits genom lokala trafikföreskrifter. På väg är högsta tillåtna hastighet med snöskoter 20 km/tim. Snöskoter får föras på enskild väg om inte ägaren till vägen förbjudit det. I TrF finns också bestämmelser om lokala trafikföreskrifter, LTF.

Lokala trafikföreskrifter (LTF) Om snöskotertrafik behöver regleras från ordnings- eller säkerhetssynpunkt sker detta genom lokala trafikföreskrifter. Sådana föreskrifter kan gälla för ett område (vanligtvis områden med detaljplan såsom tätorter, större fritidshusområden, tätortsnära rekreationsområden m fl) eller en viss färdled i terräng. Kommunen kan meddela lokala trafikföreskrifter för både vägar inom tättbebyggt område och i terräng inom eller utom tättbebyggt område. Länsstyrelsen kan besluta lokala trafikföreskrifter på vägar utom tättbebyggt område.

Boden hade en testperiod 2008 om upphävande av skoterförbud inom tätorten. En del körde sakta medan andra körde som om de ägde trottoaren.

Kiruna: 2007 beslutade kommunen att tillåta skotertrafik på gatorna i centrala Kiruna. Beslutet överklagades och kommunen tvingades backa i frågan. Men nu, 2015, väcks den ständigt aktuella skoterfrågan till liv igen i vinterstaden Kiruna.

Denna gång med den stora skillnaden att förslaget enbart omfattar vissa områden och inte hela centrala Kiruna så som det såg ut vid det förra försöket. Kommunens strateg för fritidsfrågor, mark- och exploateringsingenjörer samt trafikingenjörer har varit med och utrett ärendet. I början av december håller trafiknämnden möte och där ska man ta upp förslaget. Förslaget innebär att viss skotertrafik tillåts inom tätorten. Syftet är att den som bor relativt nära en befintlig skoterled ska kunna köra skoter från gården och ut till leden, utan att bryta mot lagen.

Det är ett försök till att hitta ett sätt där vi kan vara lite mer tillåtande men samtidigt styra upp skoterkörningen så att det inte blir buskörning, säger Magdalena Wäppling, trafikingenjör på kommunen. Förutsatt att nämnden godkänner förslaget så kommer de nya reglerna att börja gälla redan till den annalkande vintern. Viktigt att påpeka är att det rör sig om ett förslag och att det handlar om särskilt utvalda områden. Dessutom har försöksperiodens längd ännu inte fastslagits. Liknande undantag i de lokala trafikföreskrifterna finns redan i andra kommuner, bland annat i Arvidsjaur.

Luleå: Ett medborgarförslag av slogs 2008 med följande motivering: Luleå är en kommun med 73 000 invånare i ca 35 000 hushåll. Antalet registrerade skotrar uppgår till 12 000. I Luleå har majoriteten av hushållen inte skoter. En stor del av Luleås bostadsområden ligger långt från terräng varför det i många fall skulle innebära långa körsträckor mellan bostad och skoterled. Redan i dag upplever Luleåbor konfliktsituationer mellan olika trafikantslag på gator och inte minst gång- och cykelvägar. Att tillåta skoter skulle ytterligare öka dessa konflikter med försämrad trafiksäkerhet och inte minst ökad otrygghet.

Fordon i trafik efter region, fordonsslag och år

I sluter av 2014 fanns det i Piteå 5578 snöskotrar, 72 terrängskotrar, 743 terränghjulingar, 24.098 personbilar, 1.333 motorcyklar, 557 mopeder klass 1, 1.642 traktorer, 2.390 lätta lastbilar, 540 tunga lastbilar, 52 dragfordon och 27 bussar samt 9.760 släpvagnar.

Motsvarande för Luleå samma period var 6.557 snöskotrar och 359 terrängskotrar. 2009 var 5.321 snöskotrar i trafik.

Man kan antaga att antalet existerande skotrar i Piteå är ungefär dubbelt så många som de som är i trafik. En del av dessa är i trafik vissa delar av året – främst av försäkringsskäl och att man använder dessa bara under den period det är snö på marken.

Problemet med användning av snöskoterframförande på olagliga områden existerar. (PT 20151228). Detta trots förnämligt informationsarbete från snöskoterklubbar och myndigheter. Den grundläggande orsaken är att en del av de människor som innehar en snöskoter bor i ett tättbebyggt område och att man därför måste inneha bil och släpvagn och transportera skotern med denna fordonskombination till närmaste skoterled. Närmaste skoterled kanske finns 150 meter eller 500 meter från skoterns uppställningsplats. Det kan också saknas övervakad parkeringsplats med motorvärmare vid avställningsplats vid skoterleden. En del ungdomar kanske inte har körkort för personbil heller. De praktiska problemen kan därför bli väldigt stora.

Vissa delar i tätbebyggt område borde kunna användas som matarled till existerande skoterleder. Kanske vissa cykelleder kan användas som sådana. Kanske en viss enkom vinterled för skoter märks upp från något område.

Yrkar härmed

att man utreder vilka åtgärder, formuleras i de lokala trafikföreskrifterna, som kan vidtagas för att minska problemet med nuvarande snöskoteråkning på olagliga områden.

För Skol och Landsbygdspartiet 2015-12-28

Niklas Dimeus Petra Fojtikova Anders Nordin

Politikernas gräddfilsparkerande

januari 3rd, 2016

En insändare med medföljande motion

Skol och Landsbygdspartiet har uppmärksammat den irritation som råder hos såväl allmänhet som hos anställda att arvoderade politiker åker sin sedvanliga gräddfil och varken betalar parkeringsavgift eller förmånsbeskattas för användandet av sina reserverade parkeringsplatser vid Stadshuset. En motion om detta har under årets sista dag skickats in till kommunen. Förhoppningsvis kommer härmed oskicket stävjas, politikerna får betala parkeringsavgift och irritationen upphöra.

Anders Nordin Skol och Landsbygdspartiet

MOTION

AVSEENDE ARVODERADE POLITIKERS PARKERINGSAVGIFTER VID STADSHUSET

Bakgrund:

Irritation finns hos såväl anställda på Piteå Kommun liksom hos allmänheten att politiker inte betalar parkeringsavgift eller förmånsbeskattas för detta.

Att irriteras när man går till sitt arbete kan i vissa fall kanske innebära sämre produktivitet och ohälsa. Allmänheten överlag kan också uppfatta fenomenet som att politiker åker i en gräddfil och spä på det som kallas ”politikerförakt”.

Djupgående resonerande bakgrund:

Vilken roll har de folkvalda politikerna i vårt politiska system? Ett sätt att se på saken är att beskriva Sveriges politiker som en exklusiv politisk elit, en dryg promille av befolkningen som är utvalda för att utöva makt och styra över oss andra på grund av sin fallenhet för ledarskap. Enligt ett helt annat synsätt är politiker sina väljares tjänare och språkrör, utvalda för att omvandla åsikter hos en socialt och åsiktsmässigt brokig väljarkår till politiska beslut

De allra flesta folkvalda i Sverige är kommunpolitiker. Under mandatperioden 2010–2014 fanns enligt SCB 14989 platser i landets valda församlingar, varav 12978 (87 procent) i de 290 kommunfullmäktige, 1662 (11 procent) i de 20 landstingsfullmäktigeförsamlingarna och 349 (2 procent) i riksdagen. Det totala antalet folkvalda är dock något lägre, närmare 14000 personer.

En rimligare utgångspunkt är att reservera benämningen politiker i Sverige för de dryga 40000 personer som har ett officiellt förtroendeuppdrag i stat, landsting eller kommun. Ungefär 14000 av dessa är direkt folkvalda i allmänna val och är ledamöter i något av Sveriges 311 valda parlament: i riksdagen, i de 20 landstingsfullmäktige eller i de 390 kommunfullmäktige. Därtill kommer de 20 ledamöter som representerar Sverige i Europaparlamentet. De övriga cirka 26000 politikerna är indirekt valda av riksdag eller fullmäktige och har uppdrag i Sveriges regering eller i kommunala nämnder, styrelser och motsvarande.

Den höga andelen indirekt valda politiker i kommuner och landsting är ett utpräglat svenskt fenomen som beror på det omfattande systemet med styrelser och nämnder Det är de direkt folkvalda som har den yttersta makten i vårt politiska system, som fattar de övergripande besluten om mål, regler och resurser som vi andra måste följa

Svenska politiker är på inget sätt någon enhetlig grupp och det finns förstås stora skillnader mellan de villkor politiker arbetar under. En sådan skillnad är de ekonomiska villkoren. Samtliga riksdagsledamöter är heltidsarvoderade med generösa ersättningar medan det stora flertalet förtroendevalda på kommunal och regional nivå är fritidspolitiker.

I Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen (kolfu 2012), som är den enkätundersökning klassificerar sig 7 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige och 21 procent av ledamöterna i landstingsfullmäktige som heltidspolitiker, medan 14 respektive 21 procent ser sig som deltidspolitiker. Resterande 79 respektive 58 procent definierar sig som fritidspolitiker.

Ett bättre underlag för bedömningen kan också fås genom att finna ut vad Kommunallagen skriver.

I §§ 12-15a regleras rätten till ersättning samt arvode.

Ersättning innebär att de förtroendevalda, dock ej heltids- eller nästan heltidsanställda, ”har rätt till skälig ersättning för den arbetsinkomst samt de pensions- och semesterförmåner som de förlorar, när de fullgör sina uppdrag” (KL 12 §). Arvode, vilket även det ska vara skäligt, täcker reseersättning, direkt arvode för uppdraget, pension och övriga ekonomiska förmåner (KL 14 §).

Både utredarna till lagens skrivning och lagstiftarna var av åsikten att det inte ska kosta att vara samhällsengagerad. Tvärtom bör det ses som meriterande

§ 11 i Kommunallagen är mycket tydlig i att förtroendevalda har rätt till den ledighet som uppdragen kräver. Enligt förarbetena ingår, förutom ren mötestid, även resor, omklädningstid samt partigruppsmöten – dock inte partimöten i allmänhet eller inläsning av handlingar.

Då högutbildade och andra grupper som kan tänkas ha mycket att bidra med ofta tjänar mera än lågutbildade, ska dessa inte avstå från politiska uppdrag av ekonomiska skäl. Detta har även anförts av politikerna själva. Slutligen skulle ersättningarna möjligen hjälpa till att öka andelen privatanställda, kvinnor och ungdomar, vilka varit underrepresenterade, genom att ge dem ekonomisk möjlighet att kombinera arbets- och familjeliv med förtroendeuppdrag

2014 var medianinkomsten i Piteå 254.314 kr eller 21.192 kronor per månad.

Piteå har heltidsarvoderade – d v s 100% – tjänstgöringsgrad, men också de som är arvoderade i mindre omfattning än 100%.

Det är rimligt att de ca 97 procent som är fritidspolitiker, och därmed sköter sina uppdrag vid sidan av arbete, pension eller studier inte skall behöva betala parkeringsavgift eller förmånsbeskattas av tillgängligheten till en parkeringsplats vid stadshuset.

Kommunfullmäktigemötena är t ex mindre än en gång i månaden och börjar klockan 13.00 och kan sluta så sent som 23.59. Samma arvode utgår oavsett mötets längd. Man bör också ha i beaktande att inläsningstid för handlingar till såväl nämnder, styrelser och fullmäktige i princip inte är arvoderad för fritidspolitiker. För vissa kan inläsningstiden vara mycket betydande medan för andra är den mindre.

Det är alltså rimligt att de ca 3 procent som är arvoderade och inte klassificeras som fritidspolitiker bör betala parkeringsavgift i förhållande till den procentuella arvoderingsgraden. En 100% arvodering, motsvarande en 100%-ig tjänst, betalar alltså full parkeringsavgift. En politiker med 40% arvodering betalar alltså 40% parkeringsavgift. Självklart måste ett lämpligt antal platser fortsättningsvis vara reserverade för politikerna.

Hemställer härmed att

att arvoderade politiker, ej fritidspolitiker definierade i motionens resonerande text, i Piteå Kommun betalar parkeringsavgift i enlighet med den arvoderingsgrad de uppbär

för Skol och Landsbygdspartiet 2015-12-31

Anders Nordin

 

Vilket patrask!

september 23rd, 2010

Det här är en kommentar till vad som Birger Schlaug skrev på sin blogg.
http://www.schlaug.blogspot.com/

Den rymdes inte där så jag publicerar den här istället.

Sorry gamle kamrat. Du har fel. I alla fall gör du ett tankefel som ändå är en korrekt kommentar. Att ”vågmästarställningen” i själva verket ägs av varje parti är inte sant. Det skulle innebära att fjantpartierna skulle vara fria från den assimileringsprocess de frivilligt gett sig in på. De in-dentifierar sig med sina respektive block. De har renderat sig själva till ett stadium av en hängiven fraktion av ett rödgrönt konglomerat eller en allians av likatänkande. De egna drömmarna om ett bättre samhälle
har rymt tillsammans med deras utkastade själar. Och journalister och meningsmotståndare talar nu om vad de rödgröna hade för åsikter fem-sex år tillbaka i tiden och så är nu historieförvanskningen i full gång. Alliansen har ju varit allians ett bra tag nu. ”Alliansen” fick till och med ett antal röster.

Så det teoretiska vågmästeri du påtalar är numera bara ett möjligt tänk. Det ligger inte i deras sinnevärld att de själva skulle kunna rida på en våg och försöka styra den en hit och en dit.

Jag har som slutat läsa och skriva blogg. Men när jag såg och hörde beteenden och ord som formulerades av Ohly och s-kvinnobossan Nalin Pekgul med flera så lyser det klart och man/jag ser var den mentala fienden just nu befinner sig.

En del sverigedemokrater som nu platsar i rikshuset har riktigt obehagliga och otrevliga åsikter och tankar. Kanske de slipas ner till Åkessons kulör i det parlamentariska maskineriet och med tiden så försvinner avarterna och mindre missanpassade erövrar då deras platser. Det brukar bli så. Här finns fulfisken. Men i ett annat tillhåll – en ännu mycket värre fulfisken. Hade jag varit det minsta konspiratoriskt eller religiöst lagd hade jag skrikit. Illuminati.

Men när tidigare nämnda erfarna parlamentariker helt plötsligt börjar agera diktaturistiskt så börjar jag faktiskt häpna. Den religiösa åsiktsfascismen har återkommit. Dunster från det bruna trettiotalets Tyskland och från bolsjevikernas kupp (felaktigt benämnt revolution) i den stora slaktens avslutande år väller fram.
Diktaturismen i sin nakenhet visar sig.

Inte hos Sveriges Demokrater, som utåt visar hövligt uppträdande, och försöker prata för sina idéer så de är någorlunda förståeliga. Nej, den riktigt läbbiga mentaliteten kommer från det rödgröna blocket. Statsministerns instämmande är väl bara överdriven pragmatism får man hoppas på. Hans obehagliga människosyn och osympatiska idéer döljer han dock mycket väl.

Så jag matade ut mina kommentarer lite här och var till lite internt kollektiva platser. Och det visar sig att det är fler som med bestörtning noterat nivån på riksföreträdarna.

Bra att du har tankeförmågan i form. Jag var tvungen att kolla.

Diktaturismens anhängare vill med fysiska medel förhindra att ord som de inte gillar uttalas. Det är en knepig situation när demokratin angrips med fysiskt våld. Hur skall demokratin handla? Hur skall demokratin försvara sig och med vilka medel.

Övergrepp och moral

augusti 5th, 2010

Alla former av övergrepp på människor är skadliga för såväl samhället som de som blivit drabbade.
Sexuella övergrepp på barn är den allvarligaste arten av övergrepp.

En tjuv stjäl för att det finns någon som vill köpa stöldgodset. Hälaren är en mellanhand. Utan konsumentintresset skulle en stor del av häleri och tjuveri upphöra. Häleri liksom köp av tjuvgods är en lika allvarlig och skadlig företeelse som själva tjuveriet.

Ett foto av ett barn som utsätts för ett sexuellt övergrepp innehållar en likartad beteende-sekvens. Övergreppet i sig, den som innehar fotot av övergreppet liksom den som köper eller i Internet-världen laddar ner ett sådant foto. Allt är lika skadligt beteende som själva övergreppet.

Att på olika sätt förhärliga eller intressant-göra våld, övergrepp och tjuveri med flera för samhället skadliga och obehagliga företeelser i filmer och i andra medier är något som är acceptabelt och tillåtet i de flesta länder. Sådant går knappast att förbjuda. Krigsfilmer, dokumentärer, actionfilmer osv är något som konsumeras i stor omfattning.

Detta kanske kan betraktas som en återspegling av den rådande samhällsmoralen. Själv finner jag alla former av skildringar av barn och vuxna som utsätts för sexuella övergrepp som synnerligen osmakliga.

Skillnaden mellan att vara barn och självbestämmande vuxen utgörs när myndighetsåldern inträder.

april 28th, 2010

Myrstack och Kunskap

Riksdagen och kommunerna alltmer främlingsfientliga och segregationspositiva

Riksdagen har röstat för en ändring i högskolelagen som innebär att man tar ut studieavgifter för studier vid högskola och universitet för nya studenter som kommer från länder utanför EU/EES-området.

Samtidigt pågår en massförstörelse av grundskolan och gymnasiet genom en intensiv nedläggning av byaskolor och andra mindre skolor över hela landet. På kommunal nivå är skolan ofta kraftigt eftersatt. Skolorna koncentreras till ett fåtal enheter. Kommunens ekonomiska problem är den utlösande faktorn när frågan om nedläggning väckts. Lika utbildning över hela landet är en omöjlighet när de enskilda skolorna är beroende på hur en enskild kommuns ekonomi just är för stunden.
.
Vår sekelgamla och grundläggande princip att utbildning ska vara möjlig för alla är nu hotad. Utbildning är vår viktigaste investering i framtiden. Utbildning och kunskap är dessutom det effektivaste medlet mot fattigdom, arbetslöshet och utanförskap.
.
Att inskränka allas rätt till fri information och nödvändig kunskap för dom som kommer från fattigare familjer eller områden är att förstärka segregation och ökade motsättningar i samhället och mellan samhällen. Det kunskapsmässiga övertag den rika världen redan har är vår skyldighet att förmedla till alla världens folk. Att minska möjligheten för utländska studenter att studera i Sverige gör att vi går miste om viktiga influenser som berikar oss. Detta är den bästa u-hjälp vi kan ge – oavsett om utbildningen resulterar i att människor stannar i vårt land eller flyttar tillbaka till sina hemländer.
.
Skolor och utbildning är hotade överallt. Kommunstyrelser över hela landet och riksdag beter sig vettlöst när de försämrar möjligheterna att våra barn ska få en användbar utbildning. Skolan och utbildning är det sista man kan spara på. Kunskap och information kan och ska vara tillgänglig fritt och öppet för allas bästa. Kunskap, utbildning och skola måste bli högst prioriterat av alla samhällsverksamheter.
.
De studieavgifter som bland annat införts i Danmark och Finland är det första steget mot studieavgifter även för inhemska studenter. Det minskar även mängden utländska studenter vilket är ett av de allvarligaste hoten mot en global och lokal utveckling. Mänskligheten står inför många svåra problem och vi behöver ta till vara alla begåvningar som finns.
.
Istället för att införa sparbeting på sina egna löner och avskaffa partiskatten fortsätter de kommunala småpåvarna byaskolor och högstadieskolor i hela landet.
.
Byter kommunerna över hela landet de licensbunda enklare programmen och börjar använda sig av fria program med öppen källkod så sparas sannolikt över 100 miljoner kronor årligen.
.
För att bryta kunskapssegregation mellan länder och regioner men också inom vårt eget land så krävs det också att fysiska förutsättningar för detta stimuleras. Integration av immigranters barn sker betydligt effektivare på små skolor där föräldrar och ortsbefolkning har en betydligt närmare kontakt med varandra än i anonyma stadsmiljöer. I större skolenheter bildas gäng ofta efter etnicitet.
.
By- eller den mindre-skolenheten har inte bara en pedagogisk funktion, den är också samlingsplatsen för olika generationer och något av kittet i byn. På småskolorna möjliggörs också ett aktivt deltagande av föräldrar, yrkesverksamma och pensionärer  från det omgivande samhället. Skolan måste integreras och bli en aktiv del av samhället. Detta för att elever skall få inblick och kunskap om hur det är i arbetslivet och hur det fungerar. Möjligheterna till att erhålla feriearbeten,  lärlingsplatser och mer kontakt med näringslivet på orten ökar på detta sätt kraftigt och positivt.
.
Denna grundläggande kunskap om arbetsprocesser och kunskapsinhämtning är nödvändig om vi skall åstadkomma både en mera fri och samarbetande forskning med universitet/högskolor i andra länder – både  i-världen och i u-världen – samt mellan näringsliv och högskolor.
.
Att fortsätta bryta upp den isolerade skolmiljöns kunskapsinhämtning och integrera den i samhället är lika viktigt som att motverka näringslivets och/eller statens intention att utöva monopolistisk kontroll av kunskap.
.
Vår målsättning måste vara ett samhälle där alla människor behövs och har  möjlighet att efter sina förutsättningar inhämta kunskap och information. På så sätt får alla människor ett individuellt värde och kan bidra till ett bättre framtida  samhälle.

april 22nd, 2010

Bort med partiskatterna!

Partiskatterna kostar oss ungefär en miljard/år.

Den s-märkte opinionsbildaren Bengt-Urban Fransson har fört fram det beklämmande i att främst moderaterna inte vill redovisa varifrån de får sina penningbidrag. Men vi vet alla att endast mycket rika personer och företag kan ge stora summor till moderaterna och fackföreningar likaledes till socialdemokraterna.

Vad som dock är mera intressant är till vad partierna använder de lokala skattepengarna som de beslagtar som partistöd. Vi vet att de flesta skickar stora delar till sina rikspartier och till sin region. Trots att de skall användas lokalt. De sju stora partierna har förlorat över en miljon medlemmar de senaste 50 åren. Snart är de färre än 200 tusen. De utgör mer och mer bara en liten parisitär klick som finns för sitt egenintresse.

I alla kommuner sparas det hårt på skola, omsorg och andra primära kommunala verksamheter. Trots valår med fläsk så råder lågkonjuktur. Här finns lite information om din kommun. Och mera om partistöd.

Piteås kommunalråd Peter Roslund påstår att (PT 16/2) ”politiken tar _*mer än väl*_ sin beskärda del av sparbetinget”.

Peter tog en chans och ljög rejält.

Jag ställde kommunen några frågor: Har kommunalråden sänkt sina löner? Har mandatstöden sänkts till partierna? Har de kommunala ungdomförbunden fått mindre mandatstöd? Har arvodet för fullmäktigemötena sänkts? Har ersättningarna till alla andra politiskt tillsatta tjänster sänkts?

Svaret blev: Nej. Nej. Nej. Nej. Nej

Eftersom Peter sannolikt tillhör den bättre halvan av politikerkåren så måste man tyvärr dra slutsatsen att verkligheten är än värre. Allians och opposition är ett hopvuxet siamesiskt tvillingpar med ena huvudet åt vänster och det andra åt höger beroende på var man står. Alla ingående figuriner har upptäckt att livet är ganska så enkelt och bekvämt när man tillhör politikerskråets nomenklatura.

De miljoner (Helena Stenberg, kommunalråd Piteå 631 400 Peter Roslund, kommunalråd Piteå 786 800) de två kommunalråden i Piteå årligen kostar är ett lyxigt bländverk som gör bättre nytta om de används för kommuninnevånarnas primära behov.

Tiden har sprungit ifrån behovet av ha halvborgmästare som galjonsfigurer. Kommunaråd av alla chatteringar och deras personliga sekreterare behövs inte längre. De kommunala ärendena bereds huvudsakligen numera av sakkunniga tjänstemän och kommunerna fungerar till största delen som verkställare av Statliga riksdagsbeslut. Att hålla i möten kan därför delegeras till kommunstyrelsernas ideella eller arvoderade ordföranden.

Skall demokratin överleva så måste denna lyxskatt – partiskatten – direktstyrd till politikerskrået – avskaffas. Partierna och dera medlemmar måste fortsättningsvis ansöka om bidrag som alla andra ideella föreningar. Ordna tombola, sticka strumpor på fikamöten eller gå ut och röja sly i skogen åt någon skogsägare.

Finns det då hopp? Ja, skenet tycks komma från Norrbotten.

Piratpartiet i Älvsbyn, Luleå och Piratpartiets grupp till Landstinget finns med i höstens kommunala val som sällsynt friska fläktar. Man vill styra den skatt/partistöd som partierna tar ut till viktigare kommunala frågor. I Älvsbyn kan man tänka sig rädda kvar den kommunala musikskolan genom att alla partier avstår större delen av sina partistöd.